Lundins guldfeber skövlar Amazonas

Trots att en av bröderna Lundin misstänks för grovt folkrättsbrott i Sydsudan minskar inte Lundins sug efter världens råvaror. Den senaste satsningen är en guldgruva som hotar miljön och urfolken i Amazonas sista orörda hörn.

Trots att en av bröderna Lundin misstänks för grovt folkrättsbrott i Sydsudan minskar inte Lundins sug efter världens råvaror. Den senaste satsningen är en guldgruva som hotar miljön och urfolken i Amazonas sista orörda hörn.

Träplankorna på hängbron över Zamorafloden i Ecuador knakar till när vi kör över. På vardera sida om bron stupar det tjugo meter ned till den vilda forsen. Här stannade militären i sin jakt på urfolk som i slutet av förra året attackerade en kinesisk koppargruva i regnskogen. En polis dog och sedan dess är shuarfolket förföljda av landets regering.

– Ibland skickar militären upp en drönare för att kolla vad vi håller på med, säger José Sanchimp, 45.

Han står på verandan till sitt trähus och försöker få barnen att ta på sig kläderna. Det är tidig morgon och de tre äldsta sönerna ska följa med pappa till planteringarna i skogen. Tidigare bodde familjen med nio barn flera timmar härifrån i byn Nankints, men när regeringen sålde deras mark till ett kinesiskt gruvbolag tvingades de fly.

– Polisen kom med maskingevär, ryckte upp våra plantor och körde över husen med grävskopor. På en dag utplånades alla spår av oss, säger José Sanchimp.

Hans fru kommer ut från köket med parets yngste son i ett knyte på ryggen. Han föddes i byn som utplånades och är numera flykting i sitt eget land.

– Regeringen säljer ut vår mark till utländska bolag. Vem tjänar på det? säger Mónica Sanchimp, 33, och skakar på huvudet.

Sedan åtta månader tillbaka bor familjen i byn Tiink som tillhör shuarfolket, Ecuadors andra största minoritetsbefolkning. De har sitt eget språk, sin egen kultur och bodde i regionen långt före de europeiska erövrarna. Deras mark sträcker sig i gränslandet där Ecuadors orörda djungel möter Perus djungel i Amazonas västra hörn. Bortom Tiink, som knappt har tvåhundra invånare, breder världens största regnskog ut sig. Det är i denna naturskyddade skog, intill naturreservatet El Zarza, som det svensk-kanadensiska företaget Lundin Gold köpt över 700 kvadratkilometer mark för att anlägga en av världens största guldgruvor. 250 arbetare är redan i gång med att spränga en tunnel i berget till gruvan Fruta del Norte i Zamora Chinchipe.

– Den gruvan kommer att fördärva naturen och floderna. Och skitar de ned floderna förstör de allt i sin väg, säger Mónica Sanchimp.

Hon knyter åt tyget som håller fast hennes yngste son på ryggen.

– Vi lever av fisken. Vad händer när den försvinner?

 


Träplankorna på hängbron över Zamorafloden i Ecuador knakar till när vi kör över. På vardera sida om bron stupar det tjugo meter ned till den vilda forsen. Här stannade militären i sin jakt på urfolk som i slutet av förra året attackerade en kinesisk koppargruva i regnskogen. En polis dog och sedan dess är shuarfolket förföljda av landets regering.

– Ibland skickar militären upp en drönare för att kolla vad vi håller på med, säger José Sanchimp, 45.

Han står på verandan till sitt trähus och försöker få barnen att ta på sig kläderna. Det är tidig morgon och de tre äldsta sönerna ska följa med pappa till planteringarna i skogen. Tidigare bodde familjen med nio barn flera timmar härifrån i byn Nankints, men när regeringen sålde deras mark till ett kinesiskt gruvbolag tvingades de fly.

– Polisen kom med maskingevär, ryckte upp våra plantor och körde över husen med grävskopor. På en dag utplånades alla spår av oss, säger José Sanchimp.

Hans fru kommer ut från köket med parets yngste son i ett knyte på ryggen. Han föddes i byn som utplånades och är numera flykting i sitt eget land.

– Regeringen säljer ut vår mark till utländska bolag. Vem tjänar på det? säger Mónica Sanchimp, 33, och skakar på huvudet.

Sedan åtta månader tillbaka bor familjen i byn Tiink som tillhör shuarfolket, Ecuadors andra största minoritetsbefolkning. De har sitt eget språk, sin egen kultur och bodde i regionen långt före de europeiska erövrarna. Deras mark sträcker sig i gränslandet där Ecuadors orörda djungel möter Perus djungel i Amazonas västra hörn. Bortom Tiink, som knappt har tvåhundra invånare, breder världens största regnskog ut sig. Det är i denna naturskyddade skog, intill naturreservatet El Zarza, som det svensk-kanadensiska företaget Lundin Gold köpt över 700 kvadratkilometer mark för att anlägga en av världens största guldgruvor. 250 arbetare är redan i gång med att spränga en tunnel i berget till gruvan Fruta del Norte i Zamora Chinchipe.

– Den gruvan kommer att fördärva naturen och floderna. Och skitar de ned floderna förstör de allt i sin väg, säger Mónica Sanchimp.

Hon knyter åt tyget som håller fast hennes yngste son på ryggen.

– Vi lever av fisken. Vad händer när den försvinner?

''Vi anlägger en gruva. Det är klart att det blir en påverkan'', säger Ron Hochstein, VD Lundin Gold

”Vi anlägger en gruva. Det är klart att det blir en påverkan”
Ron Hochstein, VD Lundin Gold

''Vi lever av fisken. Vad händer när den försvinner?'', Mónica Sanchimp

När vänsterledaren Rafael Correa blev Ecuadors president 2007 hade landet styrts av sju olika presidenter på tio år. Landets valuta hade bytts till amerikansk dollar och grundlagen skulle skrivas om. Rafael Correa bjöd in urfolken till att vara en del av hans regering och inledde ett stabilare kapitel i Ecuadors historia. När landets statliga oljebolag fann olja i naturreservatet Yasuní i Amazonas kom Rafael Correa med en unik idé. Han lovade att staten inte skulle utvinna oljan om andra länder kompenserade Ecuador för vad den förlorade. Den globala miljörörelsen hyllade hans initiativ och uppmanade världens länder att stödja projektet. När kampanjen pågått i fem år och staten endast fått in en bråkdel av det väntade beloppen övergavs idén. På kort tid sålde regeringen i stället ut rättigheterna att utvinna oljan och i dag är Yasuní ett naturreservat fyllt av skövlingar, sprängningar och oljespill.

%

Av jordens arter finns i regnskogarna

gånger större biologisk mångfald har Amazonas per hektar än Sverige

NÄSTA OMRÅDE att sälja ut blev bergskedjan Cordillera del Cóndor som breder ut sig där Amazonas regnskog möter Andernas toppar. Området har en av planetens rikaste mångfald och det finns fortfarande kärlväxter som är okända för vetenskapen. Problemet är att bergskedjan också innehåller mycket mineraler. Utan att konsultera shuarfolket, vilket den nya grundlagen kräver, sålde Rafael Correa rättigheterna att utvinna bergskedjans mineraler. Staten vräkte familjerna, rev en skola, en kyrka och började anlägga vägar till den första kinesiska koppargruvan i Sydamerika.

– De har förstört hela byn. Titta här, säger Jessica, en 60-årig shuarkvinna. Hon pekar på bordellerna som öppnat på huvudgatan i urfolkets by Tundayme.

– Sådant hade vi inte här innan, säger hon. Längre fram längs den nya vägen reser sig gruvan som redan skövlat regnskogen på bergsluttningen i jakt på koppar. En grumsig flod rinner ned från berget och rakt ut i Zamorafloden.

– De renar inte ens sitt avfallsvatten, säger Jessica.

När vänsterledaren Rafael Correa blev Ecuadors president 2007 hade landet styrts av sju olika presidenter på tio år. Landets valuta hade bytts till amerikansk dollar och grundlagen skulle skrivas om. Rafael Correa bjöd in urfolken till att vara en del av hans regering och inledde ett stabilare kapitel i Ecuadors historia. När landets statliga oljebolag fann olja i naturreservatet Yasuní i Amazonas kom Rafael Correa med en unik idé. Han lovade att staten inte skulle utvinna oljan om andra länder kompenserade Ecuador för vad den förlorade. Den globala miljörörelsen hyllade hans initiativ och uppmanade världens länder att stödja projektet. När kampanjen pågått i fem år och staten endast fått in en bråkdel av det väntade beloppen övergavs idén. På kort tid sålde regeringen i stället ut rättigheterna att utvinna oljan och i dag är Yasuní ett naturreservat fyllt av skövlingar, sprängningar och oljespill.

%

Av jordens arter finns i regnskogarna

NÄSTA OMRÅDE att sälja ut blev bergskedjan Cordillera del Cóndor som breder ut sig där Amazonas regnskog möter Andernas toppar. Området har en av planetens rikaste mångfald och det finns fortfarande kärlväxter som är okända för vetenskapen. Problemet är att bergskedjan också innehåller mycket mineraler. Utan att konsultera shuarfolket, vilket den nya grundlagen kräver, sålde Rafael Correa rättigheterna att utvinna bergskedjans mineraler. Staten vräkte familjerna, rev en skola, en kyrka och började anlägga vägar till den första kinesiska koppargruvan i Sydamerika.

– De har förstört hela byn. Titta här, säger Jessica, en 60-årig shuarkvinna. Hon pekar på bordellerna som öppnat på huvudgatan i urfolkets by Tundayme.

– Sådant hade vi inte här innan, säger hon. Längre fram längs den nya vägen reser sig gruvan som redan skövlat regnskogen på bergsluttningen i jakt på koppar. En grumsig flod rinner ned från berget och rakt ut i Zamorafloden.

– De renar inte ens sitt avfallsvatten, säger Jessica.

gånger större biologisk mångfald har Amazonas per hektar än Sverige

Först kom européerna efter inkaguldet, nu är det utländska gruvbolag.

När vi kör förbi huvudentrén står det beväpnade vakter vid grindarna och på en backe ser vi den kinesiska byn med vita arbetarbaracker. Området omges av taggtråd, vakttorn och ser ut som ett fångläger. Här lever omkring 500 kinesiska gruvarbetare. En timmes bilkörning söderut kommer vi till nästa område som Rafael Correa sålt.

Lundin Gold betalade regeringen 225 miljoner kronor för att på en yta tre gånger så stor som Stockholms kommun börja arbeta vid Sydamerikas största guldgruva. Myten säger att det var i dessa trakter som inkafolket byggde sina städer täckta av guld.

Vi svänger in på grusvägen som leder till gruvan. En av det svenska gruvbolagets grävskopor håller på att jämna ut gruset.

– Vi ska bredda vägen till lastbilarna, säger vägarbetaren Manuel Sagbay.

Han berättar att Lukas Lundin flög över markerna med helikopter i går.

– Han har inte tid att färdas på denna gropiga väg, säger vägarbetaren och skrattar.

 

Det kinesiska gruvbolaget EcuaCobres kommer att tjäna 10,5 miljarder kronor på sin koppargruva som ligger i shuarfolkets område. Samtidigt investerar Lundin Gold 9 miljarder kronor på den närliggande guldgruvan.

När vi kör förbi huvudentrén står det beväpnade vakter vid grindarna och på en backe ser vi den kinesiska byn med vita arbetarbaracker. Området omges av taggtråd, vakttorn och ser ut som ett fångläger. Här lever omkring 500 kinesiska gruvarbetare. En timmes bilkörning söderut kommer vi till nästa område som Rafael Correa sålt.

 

Lundin Gold betalade regeringen 225 miljoner kronor för att på en yta tre gånger så stor som Stockholms kommun börja arbeta vid Sydamerikas största guldgruva. Myten säger att det var i dessa trakter som inkafolket byggde sina städer täckta av guld. Vi svänger in på grusvägen som leder till gruvan. En av det svenska gruvbolagets grävskopor håller på att jämna ut gruset.

– Vi ska bredda vägen till lastbilarna, säger vägarbetaren Manuel Sagbay. Han berättar att Lukas Lundin flög över markerna med helikopter i går.

– Han har inte tid att färdas på denna gropiga väg, säger vägarbetaren och skrattar.

 

Det kinesiska gruvbolaget EcuaCobres kommer att tjäna 10,5 miljarder kronor på sin koppargruva som ligger i shuarfolkets område. Samtidigt investerar Lundin Gold 9 miljarder kronor på den närliggande guldgruvan.

 

Victoria Cueva jobbade tidigare som guldgrävare, och bor med sin familj i ett hus intill fotbollsplanen som Lundin Gold byggde ett nytt tak till.

Grusvägen löper längs bergväggen och går förbi byar där Lundin Gold satt upp sitt klistermärke på vägskyltarna. Det tar en timme innan vi når El Zarza som är den by som ligger närmast guldgruvan. Här bor ett hundratal familjer som försörjer sig på att leta guld i floderna. Ingen har blivit rik utan inkomsterna har gått till att sätta mat på bordet. Ovanför den nybyggda idrottshallen, som Lundin Gold sponsrat, sträcker Victoria Cueva ut sig på en madrass på verandan. Hon var uppe tidigt i morse för att göra ett skriftligt prov för att bli lärare.

– Lundin förbjuder oss från att vaska guld i floderna. Vi måste hitta andra sätt att försörja oss nu, säger Victoria Cueva, 22, som redan är mamma till tre barn. Hennes man är grävmaskinist och ville jobba för Lundin Gold, men bolaget har endast anställt ett fåtal lokala arbetare. Lundin föredrar att kontraktera arbetskraft utifrån. I stället har Victorias man fått flytta 40 mil för att få jobb som maskinist på ett ecuadorianskt gruvbolag.

– Han är bara hemma en helg i månaden. Barnen saknar honom hela tiden, säger hon.

Victoria sätter sig upp på madrassen och pekar på idrottshallen.

– Det är så dumt att man skäms. De tar vårt guld och så vi får en fotbollsplan som tack.

Den största miljörisken är att regnvattnet för slam från gruvan ned till floderna.

s

Dödlig dos kaliumcyanid

När man utvinner guld så använder man kaliumcyanid och vatten. Kaliumcyanid är extremt giftigt och har använts historiskt till giftmord.

Lundin Gold tänker investera nio miljarder kronor i gruvan som Ecuadors gruvminister kallar ”one of the most important undeveloped gold deposits in Latin America and the world”. Lundin uppskattar att gruvan ska kunna ge 280 000 kilo guld och 425 000 kilo silver. Problemet är hur bolaget ska få upp guldet. Lundin Gold har presenterat en teknik som går ut på att bolaget ska gräva en spiralformad tunnel ned i berget och utvinna det guld och silver som man stöter på längs vägen. Tekniken sägs vara den mest miljövänliga metoden, men miljöorganisationer menar att risken är stor för att kemikalier läcker ut i grundvattnet.

– Det går inte att utvinna guld på ett miljövänligt sätt, menar Victoria Cueva.

Den sista stugan innan Lundins marker tar över ägs av borgmästaren i El Zarza. Tidigare lekte hans barnbarn vid vägen utanför stugan. Det får de inte göra längre. Risken att bli överkörd av lastbilar som går i skytteltrafik till gruvan är för stor.

– Lundin tar död på vårt liv här, säger Valeria Chamba, 22, som är gift med borgmästarens son.

Hon menar att tunnelsprängningarna kommer att skrämma bort alla djuren.

– Vibrationerna kommer att få dem att fly undan, säger hon.

Valeria Chamba förstår inte hur regeringen kunnat sälja så mycket mark till ett bolag som är misstänkt för att ha begått grovt folkrättsbrott i Sydsudan. Enligt åklagarens utredning ska Lundin Oil ha betalt militären för att fördriva civilbefolkningen så att bolaget kunnat utvinna oljan i området. Upp mot 12 000 personer uppges ha dödats i operationen och omkring 200 000 människor tvingats att fly.

– Man blir livrädd bara man tänker på vad Lundin kan hitta på här, säger Valeria Chamba.

”Vår korrupta regering har sålt denna gruva till fel människor.”
Bladimir Armijos

VALERIAS SVÄRFAR kommer gående i gummistövlar över floden som flyter förbi stugan. Här brukar familjen samlas om helgerna för att fiska, vaska guld och gå ut med hunden. Familjen har också en stuga på andra sidan guldgruvan och måste anmäla sig i Lundins vaktkur för att få köra dit. Numera är det Lundin Gold som äger vägen.

– Vår korrupta regering har sålt denna gruva till fel människor. Jag ska göra allt jag kan för att få bort dem. Vi vill inte ha en gigantisk gruva här som skrämmer bort djuren och skitar ned floderna, säger borgmästaren Bladimir Armijos, 43.

Han planerar att göra ett upprop bland invånarna i kommunen och kräva att regeringen river upp avtalet med Lundin.

– När bolaget kom hit lovade Lukas Lundin att bolaget skulle anställa lokalt. Vet du hur många av de 250 arbetarna som kommer från kommunen. Tre! Fattar du!? Lundin är en lögnare, säger borgmästaren.

Lundin Golds VD, Ron Hochstein, försvarar det låga antalet lokalt anställda med att bolaget behöver utbildad arbetskraft som det inte finns lokalt.

– Vi har sex lokalt anställda nu av de 250 arbetarna. I framtiden hoppas jag att det blir mer, säger Ron Hochstein, på telefon från ett möte med investerare i Montreal.

Han kan inte garantera att guldgruvan inte kommer att påverka naturen i området utan menar att bolaget ska göra allt för att minimera riskerna. Den största risken är att regnvattnet för med sig lera och slam från gruvan till floderna.

– Vi ska försöka samla upp och rena vattnet innan det når floderna, säger han.

Han erkänner att miljön kommer att påverkas.

– Vi anlägger en gruva. Det behövs vägar, ställverk och kraftledningar. Det är klart att det blir en påverkan.

Efter regeringens agerande mot urfolken har de flesta vänsterorganisationer lämnat regeringen. Idag har urfolken, miljörörelsen, kvinnorörelsen och studentrörelsen gått över till högern för att skapa en motvikt mot regeringens utförsäljning av landets råvaror. Vid presidentvalet i april vann Rafael Correas före detta vice president, Lenín Moreno, som sagt att han vill försöka locka tillbaka vänsterrörelserna till sin regering.

Shuarfolket, som fått sin radiostation beslagtagen av regeringen, menar att Lenín Moreno vann på grund av valfusk. Oppositionen har visat på flera incidenter som visar att så kan vara fallet.

”På en dag utplånades alla spår av oss”
José Sanchimp

Ecuadors äldsta och största miljöorganisation Acción Ecológica har sitt huvudkontor i en villa med trädgård i huvudstaden Quito. Och är kritiska mot Lundin Gold. De menar att ett bolag som varit involverat i krig i Afrika kan vara kapabelt till vad som helst. Organisationen har jobbat hårt det senaste året med att försvara urfolkens rätt till sin mark i Amazonas. Konsekvensen av deras arbete är att vänsterregeringen försökte stänga ned deras verksamhet.

– De kallar oss terrorister och försöker använda terrorlagstiftningen för att få bort oss, säger kampanjledaren Glória Chicaiza.

Några dagar efter att hon inlett miljögruppens kampanj mot de utländska gruvbolagen fick hon inbrott i sitt hem. Det enda som stals var hennes dator.

– Det är klart man blir misstänksam när sådant händer. Det fanns massor av värdesaker i vårt hem, säger hon.

Gloria Chicaiza misstänker att regeringen ligger bakom inbrottet.

– Vår regering är desperat och vill att inget ska störa de utländska gruvintressena.

Hennes främsta oro är att guldgruvan kommer att förstöra naturreservatet El Zarza som ligger på gränsen mellan Ecuador och Peru.

– Lundin har redan fått regeringen att ändra reservatets gränser. Deras guldfeber håller på att ta död på vår regnskog, säger hon.

Miljöförstöringen strider mot Agenda 2030

Ett av FN:s globala mål går ut på att världens länder tills 2030 ska kunna skydda, återställa och främja ett hållbart nyttjande av landbaserade ekosystem, hållbart bruka skogar, hejda och vrida tillbaka markförstöringen, samt hejda förlusten av biologisk mångfald.

Share This