Fattiga georgiska kvinnor föder barn åt svenska par

Att skaffa barn via surrogatmamma i Georgien har blivit allt mer populärt för rika västerländska par, även svenskar. Särskilt efter att Indien förbjudit internationella surrogatförmedlingar. I Georgien är branschen helt oreglerad. Om något går fel har kvinnan som bär barnet inga rättigheter. Med löften om snabba pengar lockar surrogatklinikerna fattiga och utsatta kvinnor.

Taminas ögon fylls av tårar då hon berättar om förlossningen.

– Jag kände en intensiv kärlek till barnet då det kom ut. Det var hemskt att lämna ifrån sig det, hemskt, säger hon och skakar på huvudet.

Egentligen hade hon inte lov att se barnet då det fötts men hon hann få en glimt av pojken innan de bar iväg honom till det väntande svenska paret. Ett helt år efteråt led hon av depression och fick inget stöd av agenturen som anlitat henne.

Vi träffar Tamina hos Anti Violence Network (AVN) i Tbilisi i Georgien, en organisation som arbetar med kvinnor som utsatts för våld i hemmet. De upptäckte för några år sedan att allt fler kvinnor på deras skyddade boenden hade börjat anlitas av agenturer som förmedlar surrogatmammor till barnlösa par i väst.

– Det finns ingen lagstiftning i Georgien kring den här verksamheten, berättar Nato Shavlakadze på AVN. Det är oftast fattiga kvinnor som anlitas som surrogatmödrar och de har inget som helst skydd, berättar Nato Shavlakadze på AVN.

Georgien

Självständigt sedan 1991
Huvudstad: Tbilisi
Yta: 69 700 km²
Befolkning: 3 679 000

Dolde graviditeterna

Tamina berättade aldrig för sin närmaste familj om de två gånger hon varit surrogatmamma. Inte ens för sin 15-årige son som hon dolde graviditeterna för genom att bära stora kläder. Hon är frånskild och var i stort behov av pengarna för att kunna köpa en lägenhet. Bägge gångerna var hon rädd att något skulle gå fel, men försökte vara optimistisk.

– Barnet var som en del av min kropp under nio månader. Även om det var svårt att skiljas åt vill jag inte ha kontakt i framtiden, då skulle allt rivas upp på nytt, säger hon.

Tamina kommer inte att bli surrogatmamma igen. Nu har hon kunnat köpa en lägenhet och har ett jobb som lärare. Men hon tycker att det är mycket som borde ändras för att skydda surrogatmammorna.

– Vem har egentligen ansvar om barnet, eller mamman, dör?

Surrogatindustrin i Georgien

Det finns ingen officiell statistik kring surrogatmödraskap i Georgien då detta är oreglerat i lag. Det finns omkring 10 agenturer i Georgien som förmedlar surrogatmödrar. En av de största, New Life, rapporterar att det under 2016 föddes 134 barn av surrogatmödrar som anlitats av deras agentur. 31 barn föddes åt 24 svenska par. Svenska ambassaden har fram till oktober under 2017 utfärdat 30 pass åt barn som fötts i Georgien.
I den statliga utredningen (SOU 2016:11 Om utökade möjligheter till behandling av ofrivillig barnlöshet) uppskattas att det årligen kommer cirka 50 barn till Sverige som har fötts av en surrogatmamma i utlandet, samt att ytterligare 100 till 150 par och ensamstående personer per år skulle vilja genomgå ett surrogatarrangemang.

Anti Violence Network i Georgien får stöd av bland annat Sida via Kvinna till kvinna för sitt arbete mot våld mot kvinnor. På sina skyddade boenden möter de allt fler kvinnor varit surrogatmödrar.

I ett nytt boende i Tbilisis utkant finns det plats för 25 kvinnor och barn. Det är alltid fullt. Kvinnorna bor där i några månader och får hjälp med att hitta eget boende och ett arbete. Nu ska boendet bygga ett växthus och ge kvinnorna en möjlighet att arbeta med ekologisk catering.

Reklamen lockade

Georgien blir allt mer populärt för barnlösa par. Svenska ambassaden bedömer att ett 30-tal svenska par per år kommer till landet för att skaffa barn via en surrogatmamma. Nato Shavlakadze berättar att AVN har börjat fundera över hur en lagstiftning skulle kunna se ut.

– Det handlar om allt från hälsovård, rehabilitering och reglering kring sjukdom och funktionshinder, till vad som gäller om något händer barnet eller surrogatmamman. I dag finns ingenting.

Magdalena har haft kontakt med AVN i många år. Hon flydde från sin våldsamma mamma redan som tioåring, levde på gatan, fick skydd i kyrkor och hos vänner. Som tonåring träffade hon en man och blev gravid, men barnet dog bara några dagar efter födelsen.

Paret ägde absolut ingenting och drog sig fram på ströjobb och tillfälliga boenden. Då deras andra barn fötts fick de ett litet rum, men hade inget att möblera det med.

 

Svenskt förbud mot surrogatmödraskap

I Sverige är surrogatmödraskap inte tillåtet. Det är alltid den som föder barnet som anses som barnets mor. Därför måste den kvinna som vill bli mor genom ett surrogatarrangemang adoptera barnet, även om det är hennes egna ägg som använts vid befruktningen. Faderskapet fastställs biologiskt genom dna-prov.

I en statlig utredning (SOU 2016:11 Om utökade möjligheter till behandling av ofrivillig barnlöshet) från 2016 förordas fortsatt förbud mot surrogatmödraskap. Utredningen menar, i linje med bland annat en resolution från Europaparlamentet, att kommersiellt surrogatmödraskap innebär ett utnyttjande av kvinnans kropp och hennes reproduktiva organ och därför inte är etiskt försvarbart.

 

Chatuna, 36 år, fick plats på boendet för sig och sin 6-åriga dotter för ett par månader sedan.
– Här gör de allt för att vi ska kunna gå vidare och få ett arbete. Jag har överlevt och är så glad att min dotter nu fått ett lugn och kan gå i skolan, leka och träffa andra barn. Barn som kommer hit vill inte träffa sina pappor mer. Här får de bra stöd för att bearbeta det de varit med om.

DET VAR DÅ Magdalena såg reklam på nätet från en agentur för surrogatmödraskap. Hon tog kontakt och fick veta att hon skulle få 10 000 dollar för en graviditet. Magdalena berättar att hon inte ens läste allt som stod på kontraktet, hon hade bara ögon för pengasumman och skrev på.

– Första gången gick allt bra. Jag fick presenter av det israeliska paret. Men den andra gången, då jag var gravid med tvillingar, fick jag hög feber efter sju månader. Njurarna sviktade och det blev akut kejsarsnitt.

Ett av barnen var redan dött vid förlossningen och det andra fördes med ambulansflyg till Israel. Där dog det efter några dagar.

Det var först då Magdalena insåg att hon inte skulle få någon ersättning. Föräldrarna vägrade att betala, trots att ett av barnen levde vid ankomsten till Israel. Agenturen vill inte betala Magdalena om de inte fick betalt av föräldrarna.

– Jag har gjort mitt jobb. Var ligger ansvaret? säger Magdalena som har anlitat en advokat och pantsatt sin lägenhet hon köpt för pengarna efter den första lyckade graviditeten.

Nu riskerar hon att förlora allt. Men hon vill få sin rätt.

– Jag vill inte vara någons marionett och de ska inte kunna tysta mig bara för att jag är fattig, säger hon.

Magdalena fick aldrig betalt för de tvillingar hon bar i nio månader. Nu har hon pantsatt sin lägenhet för att ha råd med advokat.

Share This