Så fastnade familjen i EU:s flyktingnät

Farzat var 19 år när han kom till Sverige i juli 2015. Ett år senare fick han permanent uppehållstillstånd. Men hans familj har fastnat mellan olika regler och information om vad som gäller för att förenas.

Sveriges nya tillfälliga lagar trädde i kraft i juni 2016. Eftersom Farzat redan fått permanent uppehållstillstånd, vilket han med största sannolikhet inte hade fått under de nya lagarna (som förordnar tillfälliga uppehållstillstånd) har han rätt att ansöka om särskild familjeåterförening med nära anhörig med beroendeförhållande. Men det är bara i undantagsfall som en sådan återförening beviljas mellan vuxna personer. Dessutom hamnar hans fall i kläm mellan den gamla och nya lagen.

Eftersom han kom under den gamla lagen kan han söka återförening om han kan bevisa att ett särkilt beroendeförhållande finns. Att Farzat levt tillsammans med sin familj i Syrien räcker inte som skäl, utan han, eller en familjemedlem, måste vara i behov att vara nära varandra, om de är över 18 år. Till exempel att någon är sjuk eller psykiskt instabil. Migrationsverkets praxis är att vara restriktiv med sådana familjeåterföreningar.

De vanliga familjeåterföreningar, som ensamkommande barn, eller föräldrar kan ansöka om, kan Farzats familj inte ansöka om, trots att han har ett permanent uppehållstillstånd, då alla i familjen är över 18 år.

Den 20 mars 2016 slöt EU och Turkiet en flyktingöverenskommelse som gjorde att Wafaa, Nadia och Mohamed inte kunde ta sig vidare till Sverige för att söka asyl. Istället tvingades de att söka asyl i Grekland.

Om de hade fått korrekt information när de anlände till Lesbos hade de kunnat registrera att de hade en nära anhörig i Sverige och därmed fått sin asylansökan prövad i Sverige enligt Dublinförordningen. De skulle även ha kunnat ansöka om att få delta i EU:s egna omplaceringsprogram som ska omplacera asylsökande från Grekland och Italien till övriga EU:s medlemstater. Det är inte så många som omplaceras och det går sakta, och man får inte välja land man blir omplacerad till. EU ska dock ta hänsyn till om man har släkt i något EU land i omplaceringsprocessen. Men eftersom delar av familjen nu fått uppehållstillstånd är det inte särskilt sannolikt att de kan få omplacering.

Farzat, tack vare sitt permanenta uppehållstillstånd, har rätt att resa till Tyskland för att hälsa på sin bror där. Han har dock bara rätt att besöka brodern totalt tre månader per sexmånadersperiod, annars blir Farzat av med sitt uppehållstillstånd. Den fria rörligheten som gäller övriga EU-medborgare,och som innebär att de kan bo och arbeta inom EU, gäller alltså inte för flyktingar med uppehållstillstånd.

Om familjen lyckas ansöka om familjeåterförening på grund av särskilt beroendeförhållande gäller dock de nya strängare försörjningskraven som kom med den nya lagen i juni 2016. Då måste Farzat kunna försörja sig i Sverige, och kan inte fortsätta med sin skolgång.

OmVärlden har bett Migrationsverket förklara vem som har ansvar för att en ung flykting och dennes anhöriga får rätt information om återförening. De hänvisar till att all information finns på hemsidan. Det finns ingen samordning inom EU för flyktingfamiljer.

Text: Ylva Bergman och André Larsson


Läs också:

Så fastnade familjen i EU:s flyktingnät

Farzat var 19 år när han kom till Sverige i juli 2015. Ett år senare fick han permanent uppehållstillstånd. Men hans familj har fastnat mellan olika regler och information om vad som gäller för att förenas.

Sveriges nya tillfälliga lagar trädde i kraft i juni 2016. Eftersom Farzat redan fått permanent uppehållstillstånd, vilket han med största sannolikhet inte hade fått under de nya lagarna (som förordnar tillfälliga uppehållstillstånd) har han rätt att ansöka om särskild familjeåterförening med nära anhörig med beroendeförhållande. Men det är bara i undantagsfall som en sådan återförening beviljas mellan vuxna personer. Dessutom hamnar hans fall i kläm mellan den gamla och nya lagen.

Eftersom han kom under den gamla lagen kan han söka återförening om han kan bevisa att ett särkilt beroendeförhållande finns. Att Farzat levt tillsammans med sin familj i Syrien räcker inte som skäl, utan han, eller en familjemedlem, måste vara i behov att vara nära varandra, om de är över 18 år. Till exempel att någon är sjuk eller psykiskt instabil. Migrationsverkets praxis är att vara restriktiv med sådana familjeåterföreningar.

De vanliga familjeåterföreningar, som ensamkommande barn, eller föräldrar kan ansöka om, kan Farzats familj inte ansöka om, trots att han har ett permanent uppehållstillstånd, då alla i familjen är över 18 år.

Den 20 mars 2016 slöt EU och Turkiet en flyktingöverenskommelse som gjorde att Wafaa, Nadia och Mohamed inte kunde ta sig vidare till Sverige för att söka asyl. Istället tvingades de att söka asyl i Grekland.

Om de hade fått korrekt information när de anlände till Lesbos hade de kunnat registrera att de hade en nära anhörig i Sverige och därmed fått sin asylansökan prövad i Sverige enligt Dublinförordningen. De skulle även ha kunnat ansöka om att få delta i EU:s egna omplaceringsprogram som ska omplacera asylsökande från Grekland och Italien till övriga EU:s medlemstater. Det är inte så många som omplaceras och det går sakta, och man får inte välja land man blir omplacerad till. EU ska dock ta hänsyn till om man har släkt i något EU land i omplaceringsprocessen. Men eftersom delar av familjen nu fått uppehållstillstånd är det inte särskilt sannolikt att de kan få omplacering.

Farzat, tack vare sitt permanenta uppehållstillstånd, har rätt att resa till Tyskland för att hälsa på sin bror där. Han har dock bara rätt att besöka brodern totalt tre månader per sexmånadersperiod, annars blir Farzat av med sitt uppehållstillstånd. Den fria rörligheten som gäller övriga EU-medborgare,och som innebär att de kan bo och arbeta inom EU, gäller alltså inte för flyktingar med uppehållstillstånd.

Om familjen lyckas ansöka om familjeåterförening på grund av särskilt beroendeförhållande gäller dock de nya strängare försörjningskraven som kom med den nya lagen i juni 2016. Då måste Farzat kunna försörja sig i Sverige, och kan inte fortsätta med sin skolgång.

OmVärlden har bett Migrationsverket förklara vem som har ansvar för att en ung flykting och dennes anhöriga får rätt information om återförening. De hänvisar till att all information finns på hemsidan. Det finns ingen samordning inom EU för flyktingfamiljer.

Text: Ylva Bergman och André Larsson


Läs också:

Share This