Nu bär de böcker istället för tegelstenar

En ny chans. I delstaten Bihar bor fler människor än i Frankrike. Många riskerar att hamna i barnarbete, skuldslaveri och giftas bort. Men nu får unga flickor börja i skolan istället för att arbeta.

Text: Johan Augustin, Foto: Jonas Gratzer
25 Januari 2017

Några grisar bökar i gyttjepölar som kantas av skräp. Lerhusen smälter in i odlingslandskapet som blandas med skogsklädda kullar. Byn Azad Bigha ligger otillgängligt på landsbygden i en av Indiens fattigaste delstater – Bihar i den nordöstra delen av landet, med undermålig infrastruktur. Det enda som syns till är jordbruksmark så långt ögat når och några kor på den dammiga grusvägen. I ett av klassrummen till byns skola sitter pojkar och flickor tillsammans. Systrarna Arti, 11 och
­Bharti Kumari, 12 år, arbetade tidigare vid tegelstensfabriken i närheten.

– Gaya har den högsta nivån av barnarbete i Bihar där hälften av alla barn hoppar av skolan med analfabetism som följd, förklarar Piyush Kumar.

Han är Rädda Barnens koordinator i Bihar och arbetar med det globala projektet Girl Rising. Det går ut på att bryta könsnormerna och hindra flickor att hamna i barnarbete och barnäktenskap och istället fullfölja skolgången.

Arti Kumari och Bharti Kumari sitter på gården till familjens hus och gör sina läxor. Tidigare arbetade barnen med att tillverka tegelsten.


FORTFARANDE ÄR 
den största delen av Bihars befolkning på drygt 100 miljoner beroende av jordbruk och därmed väldigt känslig för störningar i monsunen och de klimatförändringar som ger allt fler perioder av torka och kraftiga översvämningar. Tidigare utvecklingsprojekt och välfärdsprogram har misskötts bland annat genom utbredd korruption och byråkrati, som i Gaya, som räknas som ett av Bihars mest eftersatta områden.

– Statliga medel når inte ut till delstaten i tid. 70 miljoner människor i Bihar behöver någon form av hjälp, och 30 miljoner lever under fattigdomsgränsen, fortsätter Piyush Kumar.

Bihars befolkning ökar snabbt och är redan en av Indiens mest tätbefolkade delstater. I Indien har jordbrukarfamiljer av tradition fler barn än stadsfamiljer: ”det innebär fler händer som tjänar mer pengar till familjen”.

– I städerna är människor mer medvetna och har ett till två barn men på landsbygden har de fortfarande tre­­ till fyra barn, berättar Piyush.

 

Modernt Slaveri

Idag finns nästan 46 miljoner människor i världen som tvingas till slaveri och över hälften av världens länder riskerar att använda slavarbete i sina produktionskedjor. I Indien uppskattas över 18 miljoner leva i modernt slaveri, trots att slaveri är förbjudet i decennier. Under 2016 ökade antal människor i slaveri i Indien med 4,1 miljoner, enligt Global Slavery Index.

Vittnesmål från studien säger att de som fastnar i slaveri ofta gör det för att familjen hamnat i skuld. Ibland kan det vara en skuld som går bakåt flera generationer. Det är de mest utsatta grupperna som riskerar att hamna i skuldslaveri. De allra fattigaste, de lägsta kasten eller från familjer som drabbats av olyckor.

I skolan Bara, i Gaya-distriktet, går pojkar och flickor tillsammans.


FAMILJEPLANERINGSPROGRAM
 pågår på många håll i Indien men framför allt är det traditionella könsroller som måste brytas för att komma tillrätta med barnarbete, menar han. När det exempelvis saknas toaletter för flickor på skolorna stannar de ofta hemma, och i det patriarkala Indien väljer föräldrar oftare att skicka pojkar till skolan före flickor. Därför fokuserar Girl Rising på att bryta könsnormerna. Under året har sex dokumentärfilmer visats på skolor i Gaya. Filmerna visar vikten av flickors utbildning och öppnar för diskussion kring ämnet.

– Vi involverar föräldrar, mor- och farföräldrar och sedan vi visat filmerna ser vi att flickors skolnärvaro ökar, förklarar Piyus.

Unga flickor ber en morgonbön innan de börjar dagens lektion. I skolan lär man sig att aktivt motarbeta könsnormerna.


GIRL RISING 
startade sommaren 2015 och ska utökas under 2017 med ytterligare ett par år, nya områden och fler medarbetare. Projektet är ett samarbete mellan flera länder och organisationer som Plan, Rädda Barnen och Unicef. I Indien har tv-stationen Star-Tv visat filmen med samma namn, och i USA har Michelle Obama varit involverad i kampanjen.

– Vi vill förändra attityderna i byarna där föräldrarna ska se fördelen i att utbilda sina flickor.

Tidigare ”fanns det ingen fokus på flickors utbildning i byn”. Men sedan föräldrarna blev inkluderade i projektet ser läget annorlunda ut. Systrarna Arti och Bhartis pappa Akhilesh Mandal tycker att skolans roll är viktig. Han har sammanlagt två söner och fyra döttrar som samtliga ska gå eller går i skolan. Akhilesh försörjer familjen genom att arbeta inom jordbruk och på byggen. Tidigare arbetade några av hans barn med att tillverka tegelstenar, men inte längre.

– Det finns ingen framtid i det. Skolan ger dem kunskaper som leder till bättre jobb. Mina barn ska studera, klargör han.

Många barn utnyttjas som skuldslavar i tegelstens-
industrin, som är en stor informell sektor i Indien, utan regeringens insyn.

– Det är skamligt att även efter de 27 år som Barnkonventionen varit gällande, så finns barnslaveriet kvar i Indien. Barnslaveriet tar bort barnens rättigheter och deras barndom, säger Prabhat Kumar, tematisk handläggare från Rädda Barnen Indien.
– Enligt min erfarenhet så hjälper tillgång till utbildning och sociala skyddsnät mot barnslaveri. Områden som Bihar i Indien behöver prioritera den här frågan, för det finns 1 miljon barnslavar enbart i Bihar, säger Prabhat.

Systrarna Arti och Bharti Kumari bor i Bihar. Här tvingas barn tvingas arbeta säsongsvis för att betala av familjen skuld, som i en del fall redan kan vara avbetalda. Men analfabetism och okunskap gör att familjerna inte vet om detta, och kan utnyttjas i flera generationer. Många utsätts också för våld och övergrepp.

– Men nu bär de böcker istället för tegelstenar, berättar läraren Vikash Kumar


Vad är barnarbete?

Barnarbete är när:
– Om barn mellan 12 och 14 år jobbar mer än 14 timmar i veckan.
– Arbetet utförs av barn mellan 5 och 11 år.
– Hindrar barnet från att gå i skola.
Man tror att mellan 11 till 13 procent av alla barn mellan 5 och 14 år arbetar. Detta motsvarar mellan 150 till 168 miljoner barn. Barnarbete är skadligt för barns hälsa, säkerhet och psykiska utveckling.


Indien

I Indien finns det mellan 26 och 60 miljoner barnarbetare.
Hälften av dem är sysselsatta inom jordbruket och en fjärdedel inom tillverkningsindustrin. Det innebär till exempel att brodera kläder, väva mattor och tillverka tändstickor. Men barnen kan också utnyttjas på andra sätt, som tjänare i hushåll, eller sexuellt. I några delstater, som Bihar, kan barn tvångrekryteras till väpnade, oppositionella styrkor. Barnen kan också hamna i skuldslaveri.

Sadita Kumari var 12 år när hon giftes bort, och önskar att hon fick gå klart grundskolan innan giftermålet.

 

FORTFARANDE ÅTERSTÅR dock mycket att göra i fattiga Bihar. Unga flickor tvingas fortfarande till äktenskap, trots att det är olagligt under 18 år. Sarita Kumari var 12 när hon giftes bort. Idag bor 16-åringen med sin man och svärföräldrar i byn Bara som ligger i Gaya-distriktet. Får Sarita själv välja vill hon inte skaffa barn innan 20, även om hennes man vill annorlunda. Hennes egna föräldrar är fattiga och var tvungna att lämna bort Sarita eftersom hon utgjorde en ekonomisk belastning för familjen. Sarita tillhör Bhuiya-stammen som anses vara under den lägsta kasten daliter, och det är i dessa grupper som barnäktenskap och tonårsgraviditeter fortfarande är vanligast. Tidigare var barnäktenskap socialt accepterat i området, men inga nya fall har rapporterats i Bara sedan projektet tog fart. Läraren på skolan i Bara, Sanoj Kumar Rajak, intygar att det inte funnits några nya fall av barnäktenskap sedan Girl Rising startade.

– Om jag ser det rapporterar jag direkt till polisen, säger han.

Att sätta tillbaka Sarita i skolbänken är för sent eftersom hon redan har missat för många år, men det finns en Self Help Group som ingår i Girl Rising och som i hennes fall kan vara till hjälp. Gruppen kan med mikrolån ge tjejer som Sarita möjlighet att hitta arbete utanför hushållet och därmed kunna tjäna egna pengar. Trots sina missöden blickar Sarita framåt; ”jag kanske kan få hjälp med att tillverka rökelsepinnar som jag kan sälja”, säger hon.

”Vi ser skillnad på tjejerna. Det är mindre jobb och mera frihet” säger Priti Kumari.


PÅ EN UTRULLAD
matta under ett tak sitter en ungdomsgrupp, bestående av enbart flickor, i ring. I mitten står en ”suggestion box”, en låda som är del i arbetet att motarbeta könsnormerna. I lådan lägger byarnas flickor och tonåriga kvinnor lappar där de berättar om könsdiskriminering, barnarbete, äktenskap, våld och andra problem som de drabbas av. Tjejgruppen tar sedan upp de särskilda ämnena i byn och med specifika familjer. Hittills har 13 barnarbetare satts tillbaka i skolan och föräldrar med våld i hemmet har konsulterats.

– Vi pratar med föräldrarna om tjejernas rättigheter, säger 18-åriga Priti Kumari som pratar högt och verkar ta på sig ledarrollen i gruppen. Hon berättar att flickor tidigare höll sig inomhus, ”många var inte tillåtna att lämna huset”, men de senaste 1,5 åren leker flickor och pojkar och blandas i klassrummen.

– Vi ser en stor skillnad för tjejerna. Det är mindre jobb och mer frihet, säger hon.

Citat-svart (kopia)

Vad är biståndets roll?
– Biståndet har en viktig roll i att motverka barnarbete, säger Inga-Lill Hagberg Desbois, Sidas pressekreterare, och fortsätter:

– Sida stödjer flera organisationer och initiativ där insatser mot barnarbete ingår.
Hon nämner projekt i till exempel Burkina Faso, Moçambique, Afghanistan och Kambodja.

– Viktigt att poängtera är att Sidas stöd till skola och utbildning handlar om barns rättigheter och att ge barn alternativ till barnarbete.

Indien: Flickorna går till skolan istället för jobbet

En ny chans. I delstaten Bihar bor fler människor än i Frankrike. Många riskerar att hamna i barnarbete, skuldslaveri och giftas bort. Men nu får unga flickor börja i skolan istället för att arbeta.

Text: Johan Augustin
Foto: Jonas Gratzer
24 Januari 2017

Några grisar bökar i gyttjepölar som kantas av skräp. Lerhusen smälter in i odlingslandskapet som blandas med skogsklädda kullar. Byn Azad Bigha ligger otillgängligt på landsbygden i en av Indiens fattigaste delstater – Bihar i den nordöstra delen av landet, med undermålig infrastruktur. Det enda som syns till är jordbruksmark så långt ögat når och några kor på den dammiga grusvägen. I ett av klassrummen till byns skola sitter pojkar och flickor tillsammans. Systrarna Arti, 11 och ­Bharti Kumari, 12 år, arbetade tidigare vid tegelstensfabriken i närheten.
– Gaya har den högsta nivån av barnarbete i Bihar där hälften av alla barn hoppar av skolan med analfabetism som följd, förklarar Piyush Kumar.

Han är Rädda Barnens koordinator i Bihar och arbetar med det globala projektet Girl Rising. Det går ut på att bryta könsnormerna och hindra flickor att hamna i barnarbete och barnäktenskap och istället fullfölja skolgången.

Arti Kumari och Bharti Kumari sitter på gården till familjens hus och gör sina läxor. Tidigare arbetade barnen med att tillverka tegelsten.


FORTFARANDE ÄR 
den största delen av Bihars befolkning på drygt 100 miljoner beroende av jordbruk och därmed väldigt känslig för störningar i monsunen och de klimatförändringar som ger allt fler perioder av torka och kraftiga översvämningar.
Tidigare utvecklingsprojekt och välfärdsprogram har misskötts bland annat genom utbredd korruption och byråkrati, som i Gaya, som räknas som ett av Bihars mest eftersatta områden.
– Statliga medel når inte ut till delstaten i tid. 70 miljoner människor i Bihar behöver någon form av hjälp, och 30 miljoner lever under fattigdomsgränsen, fortsätter Piyush Kumar.

Bihars befolkning ökar snabbt och är redan en av Indiens mest tätbefolkade delstater. I Indien har jordbrukarfamiljer av tradition fler barn än stadsfamiljer: ”det innebär fler händer som tjänar mer pengar till familjen”.
– I städerna är människor mer medvetna och har ett till två barn men på landsbygden har de fortfarande tre­­ till fyra barn, berättar Piyush.

 

I skolan Bara, i Gaya-distriktet, går pojkar och flickor tillsammans.


FAMILJEPLANERINGSPROGRAM

pågår på många håll i Indien men framför allt är det traditionella könsroller som måste brytas för att komma tillrätta med barnarbete, menar han. När det exempelvis saknas toaletter för flickor på skolorna stannar de ofta hemma, och i det patriarkala Indien väljer föräldrar oftare att skicka pojkar till skolan före flickor. Därför fokuserar Girl Rising på att bryta könsnormerna. Under året har sex dokumentärfilmer visats på skolor i Gaya. Filmerna visar vikten av flickors utbildning och öppnar för diskussion kring ämnet.
– Vi involverar föräldrar, mor- och farföräldrar och sedan vi visat filmerna ser vi att flickors skolnärvaro ökar, förklarar Piyus

Unga flickor ber en morgonbön innan de börjar dagens lektion. I skolan lär man sig att aktivt motarbeta könsnormerna.


GIRL RISING 
startade sommaren 2015 och ska utökas under 2017 med ytterligare ett par år, nya områden och fler medarbetare. Projektet är ett samarbete mellan flera länder och organisationer som Plan, Rädda Barnen och Unicef. I Indien har tv-stationen Star-Tv visat filmen med samma namn, och i USA har Michelle Obama varit involverad i kampanjen.

– Vi vill förändra attityderna i byarna där föräldrarna ska se fördelen i att utbilda sina flickor.

Tidigare ”fanns det ingen fokus på flickors utbildning i byn”. Men sedan föräldrarna blev inkluderade i projektet ser läget annorlunda ut. Systrarna Arti och Bhartis pappa Akhilesh Mandal tycker att skolans roll är viktig. Han har sammanlagt två söner och fyra döttrar som samtliga ska gå eller går i skolan. Akhilesh försörjer familjen genom att arbeta inom jordbruk och på byggen. Tidigare arbetade några av hans barn med att tillverka tegelstenar, men inte längre.

– Det finns ingen framtid i det. Skolan ger dem kunskaper som leder till bättre jobb. Mina barn ska studera, klargör han.

Många barn utnyttjas som skuldslavar i tegelstens-
industrin, som är en stor informell sektor i Indien, utan regeringens insyn.

– Det är skamligt att även efter de 27 år som Barnkonventionen varit gällande, så finns barnslaveriet kvar i Indien. Barnslaveriet tar bort barnens rättigheter och deras barndom, säger Prabhat Kumar, tematisk handläggare från Rädda Barnen Indien.
– Enligt min erfarenhet så hjälper tillgång till utbildning och sociala skyddsnät mot barnslaveri. Områden som Bihar i Indien behöver prioritera den här frågan, för det finns 1 miljon barnslavar enbart i Bihar, säger Prabhat.

Systrarna Arti och Bharti Kumari bor i Bihar. Här tvingas barn tvingas arbeta säsongsvis för att betala av familjen skuld, som i en del fall redan kan vara avbetalda. Men analfabetism och okunskap gör att familjerna inte vet om detta, och kan utnyttjas i flera generationer. Många utsätts också för våld och övergrepp.

– Men nu bär de böcker istället för tegelstenar, berättar läraren Vikash Kumar

Sadita Kumari var 12 år när hon giftes bort, och önskar att hon fick gå klart grundskolan innan giftermålet.


FORTFARANDE
återstår dock mycket att göra i fattiga Bihar. Unga flickor tvingas fortfarande till äktenskap, trots att det är olagligt under 18 år. Sarita Kumari var 12 när hon giftes bort. Idag bor 16-åringen med sin man och svärföräldrar i byn Bara som ligger i Gaya-distriktet.
Får Sarita själv välja vill hon inte skaffa barn innan 20, även om hennes man vill annorlunda. Hennes egna föräldrar är fattiga och var tvungna att lämna bort Sarita eftersom hon utgjorde en ekonomisk belastning för familjen. Sarita tillhör Bhuiya-stammen som anses vara under den lägsta kasten daliter, och det är i dessa grupper som barnäktenskap och tonårsgraviditeter fortfarande är vanligast. Tidigare var barnäktenskap socialt accepterat i området, men inga nya fall har rapporterats i Bara sedan projektet tog fart. Läraren på skolan i Bara, Sanoj Kumar Rajak, intygar att det inte funnits några nya fall av barnäktenskap sedan Girl Rising startade.
– Om jag ser det rapporterar jag direkt till polisen, säger han.

Att sätta tillbaka Sarita i skolbänken är för sent eftersom hon redan har missat för många år, men det finns en Self Help Group som ingår i Girl Rising och som i hennes fall kan vara till hjälp. Gruppen kan med mikrolån ge tjejer som Sarita möjlighet att hitta arbete utanför hushållet och därmed kunna tjäna egna pengar. Trots sina missöden blickar Sarita framåt; ”jag kanske kan få hjälp med att tillverka rökelsepinnar som jag kan sälja”, säger hon.

”Vi ser skillnad på tjejerna. Det är mindre jobb och mera frihet” säger Priti Kumari.


PÅ EN UTRULLAD
matta under ett tak sitter en ungdomsgrupp, bestående av enbart flickor, i ring. I mitten står en ”suggestion box”, en låda som är del i arbetet att motarbeta könsnormerna. I lådan lägger byarnas flickor och tonåriga kvinnor lappar där de berättar om könsdiskriminering, barnarbete, äktenskap, våld och andra problem som de drabbas av. Tjejgruppen tar sedan upp de särskilda ämnena i byn och med specifika familjer. Hittills har 13 barnarbetare satts tillbaka i skolan och föräldrar med våld i hemmet har konsulterats.
– Vi pratar med föräldrarna om tjejernas rättigheter, säger 18-åriga Priti Kumari som pratar högt och verkar ta på sig ledarrollen i gruppen. Hon berättar att flickor tidigare höll sig inomhus, ”många var inte tillåtna att lämna huset”, men de senaste 1,5 åren leker flickor och pojkar och blandas i klassrummen.
– Vi ser en stor skillnad för tjejerna. Det är mindre jobb och mer frihet, säger hon.

Citat-svart (kopia)

Vad är biståndets roll?
– Biståndet har en viktig roll i att motverka barnarbete, säger Inga-Lill Hagberg Desbois, Sidas pressekreterare, och fortsätter :
– Sida stödjer flera organisationer och initiativ där insatser mot barnarbete ingår. Hon nämner projekt i till exempel Burkina Faso, Moçambique, Afghanistan och Kambodja.
– Viktigt att poängtera är att Sidas stöd till skola och utbildning handlar om barns rättigheter och att ge barn alternativ till barnarbete.

Modernt Slaveri

Idag finns nästan 46 miljoner människor i världen som tvingas till slaveri och över hälften av världens länder riskerar att använda slavarbete i sina produktionskedjor. I Indien uppskattas över 18 miljoner leva i modernt slaveri, trots att slaveri är förbjudet i decennier. Under 2016 ökade antal människor i slaveri i Indien med 4,1 miljoner, enligt Global Slavery Index.

Vittnesmål från studien säger att de som fastnar i slaveri ofta gör det för att familjen hamnat i skuld. Ibland kan det vara en skuld som går bakåt flera generationer. Det är de mest utsatta grupperna som riskerar att hamna i skuldslaveri. De allra fattigaste, de lägsta kasten eller från familjer som drabbats av olyckor.

Vad är barnarbete?

Barnarbete är när:
– Om barn mellan 12 och 14 år jobbar mer än 14 timmar i veckan.
– Arbetet utförs av barn mellan 5 och 11 år.
– Hindrar barnet från att gå i skola.
Man tror att mellan 11 till 13 procent av alla barn mellan 5 och 14 år arbetar. Detta motsvarar mellan 150 till 168 miljoner barn. Barnarbete är skadligt för barns hälsa, säkerhet och psykiska utveckling.

Indien

I Indien finns det mellan 26 och 60 miljoner barnarbetare.
Hälften av dem är sysselsatta inom jordbruket och en fjärdedel inom tillverkningsindustrin. Det innebär till exempel att brodera kläder, väva mattor och tillverka tändstickor. Men barnen kan också utnyttjas på andra sätt, som tjänare i hushåll, eller sexuellt. I några delstater, som Bihar, kan barn tvångrekryteras till väpnade, oppositionella styrkor. Barnen kan också hamna i skuldslaveri.

Share This