Indiens tjejer tar upp kampen

Fröer i Svalbard

Fem år efter den brutala gruppvåldtäkten i Delhi känner sig Indiens kvinnor fortfarande osäkra.
Men det är en förändring på gång.

– Vi unga kräver respekt, säger Anushka Bhattacharyya, en av många elever som tränar självförsvar på Kolkata Public School.

Ichi – ni – san!

De japanska räkneorden, ”ett-två-tre”, uttalas med djupa, dova stötar, i takt med synkroniserade rörelser.

16-åriga Anushka Bhattacharyya håller blicken stadigt fäst på sin motståndare, tar ett stadigt grepp, lägger ner honom och markerar en spark i luften. Hennes veckade kjol och den prydliga flätan på ryggen är inget hinder för hennes beslutsamhet.

– Karaten är som en rustning för oss. Att veta hur man försvarar sig ger självsäkerhet, förklarar hon när träningspasset är slut.

Här på Kolkata Public School är självförsvar en naturlig del av elevernas utbildning. Karate har stått på schemat sedan skolan öppnade 1994.

– Vi kände redan då att flickor behöver kunna skydda sig själva och känna sig stolta. Idag är behovet än större. I takt med att fler kvinnor rör sig ute och tar för sig har männen blivit allt mer aggressiva. Många fattiga, outbildade män som aldrig har exponerats för moderna kvinnor som bär kjol ser dem som provokativa, säger rektorn Proma Das.

Att våldet tycks ha blivit grövre är en uppfattning som delas av såväl åklagare och advokater som vi träffar i Kolkata de följande dagarna.

Domedagsvalvet i Svalbard

Anita Ghosh (första bilden) och Anushka Bhattacharyya tränar tillsammans. Skolan brinner för att flickor ska känna sig värdefulla – och för att pojkar ska bryta gamla könsroller.

DET HAR gått fem år sedan den brutala gruppvåldtäkten på 23-åriga läkarstudenten Jyothi Singh i Delhi väckte global uppmärksamhet och våldsamma protester över hela Indien. Det var den 16 december 2012 och hon avled några dagar senare av sina skador.

Frågan om sexuellt våld mot kvinnor hamnade överst på agendan och i början av 2013, gjordes en skärpning av lagen vilken bland annat innebar ökad strafftid för gängvåldtäkt och möjlighet att utdöma livstids- och dödsstraff (genom hängning) för våldtäkt i särskilt allvarliga fall. Man utlovade också snabbare hantering av ärenden.

Läs mer om hur våldtäktsfrågan delar Indien

Men efter det har en rad brutala våldtäkter och sexuellt relaterade mord begåtts utan att få nämnvärd uppmärksamhet. Under 2015 registrerades 34 651 fall av våldtäkt och 2 113 fall av gängvåldtäkt. Enligt den senaste statistiken från National Crime Records Bureau blir en kvinna våldtagen var 15:e minut i Indien och en sexuellt trakasserad var fjärde minut.

­­– Vi ser dessutom allt grövre övergrepp, men trots lagändringen inte fler fällande domar, säger åklagaren Phiroze Edulji.

Advokaten Tamal Kanti Mukherjee håller med:

­­­­­– Många ärenden som registreras hos polisen läggs ner, bland annat för att man har svårt att finna bevis.

Att det förekommer omfattande korruption inom polisen är också allmänt känt. Det är inte ovanligt att misstänkta gärningsmän mutar sig fria. Dessutom finns stora brister i det indiska rättssystemets infrastruktur som gör att ärendehanteringen drar ut på tiden.

Det saknas både domstolar och domare.

Proma Das brinner inte bara för att flickorna på hennes skola ska kunna skydda sig själva och känna sitt värde. Hon vill också att pojkarna ska lära sig att reflektera kring attityder och invanda könsroller.

­­– Här i Indien är kvinnorna fortfarande hemma, lagar all mat. Det är inte som i väst där männen hjälper till i hushållet. Därför har vi livskunskap och debatter kring dessa frågor på schemat. Vi vill starta tankeprocesser hos både flickor och pojkar. Det är bara så man kan skapa förändring i grunden.

#metoo kampanjen har verkligen lyft känslan av skam över att ha blivit utsatt” – Anushka Bhattacharyya

#metoo i Indien

Sexuella trakasserier, våld och övergrepp har länge plågat indiska kvinnor. Nu har #metoo kampanjen lyft diskussionen i landet.

När det avslöjades att Hollywood producenten Harvey Weinstein utsatt ett antal kända filmstjärnor för våld och sexuella övergrepp väcktes en flod av reaktioner runt om i världen. I Indien reagerade många kvinnor genom att posta #metoo på sociala medier. Minnet av den fruktansvärda gruppvåldtäkten 2012, där en ung läkarstudent våldtogs och torterades av sex män, hade inte bleknat när Weinsteinskandalen briserade. 2012 dog den unga läkarstudenten i sviterna av våldtäkten, vilket ledde uppror och lagändringar, som att våldtäktsbegreppet fick en bredare definition som brott.

#metoo slog alltså an en ton som redan mullrade i landet. En onlinekampanj för att namnge lärare vid indiska universitet drogs igång, vilket ledde till en hätsk debatt på sociala medier. När allt fler lärare namngavs reagerade kända feminister med oro över att icke dömda och dömda män namngavs på samma lista. Men #metoo har eldat på den redan upprörda stämningen i landet kring hur kvinnor utsätts för sexualbrott, kända artister, politiker och vanliga kvinnor har delat upplevelserna av övergrepp och trakasserier.

”Det här handlar om vad jag talat om under en längre tid”, sa skådespelaren Shenaz Treasuryvala till Indian Times.

Frövalvet Svalbard

Träningen lär tjejer att inte underordna sig. På bild: Jyoti Prasad

”Det är absurt, idiotiskt att tro att en kjol är en invit till dem. Vi har på oss det vi vill för att vi vill det” – Ismani Chatterjee, elev

ATT PATRIARKALA strukturer och synen på kvinnor fortfarande är en stor del av problemet blir tydligt när vi pratar vidare med Anushka Bhattacharyya och hennes vänner efter karateträningen.

– Situationen är hemsk! Där jag bor sitter 70-80-åriga morföräldrar utanför husen, dricker te och kommenterar hur vi unga ser ut, att vi är ute sent eller att vi har för kort kjol, säger hon. (istället för den traditionella sarin som bärs med byxor under, reds anm) 

– Yngre män låtsas ofta snubbla, tar tag i dig och försöker röra dig på olika ställen.

Tjejerna i karategruppen pratar i munnen på varandra för att berätta om liknande erfarenheter av att bli antastade. Några tycker att det är särskilt besvärligt när det i trångt, i folksamlingar, festivaler eller på bussar och tåg.

Läs mer om hur rosa rickshaws ska göra livet säkrare.

Ismani Chatterjee, 15, drar sig för att gå ut ensam.

– Jag är rädd! Det är alltid killar som visslar och kommenterar. De verkar inte kunna kontrollera sig själva! Och det värsta är att de verkar tycka det är kul! Det är absurt, idiotiskt att tro att en kjol är en invit till dem. Vi har på oss det vi vill för att vi vill det, säger hon.

Att veta hur man kickar, slåss, boxas, använder pepparsprej och hur man bemöter kommentarer skapar trygghet tycker hon. Men det handlar inte bara om självförsvar.

– Träningen har också lärt oss att inte underordna oss, påpekar Anushka Bhattacharyya.

Sociala medier spelar också en viktig roll.

– Att leva i ett demokratiskt land med fria medier hjälper oss att känna oss säkra. Till exempel så har #meetoo kampanjen verkligen lyft känslan av skam över att ha blivit utsatt. Att veta att man inte är ensam ger mod att prata ut! Dessutom, om någon gör något är det bara att ta en bild av honom och lägga ut!

#pinthecreep

#pinthecreep är en kampanj som hjälper kvinnor få koll på platser där andra har blivit sexuellt ofredade. Det är organisationen SafeCity India som ligger bakom kampanjen som har blivit populär i Indien med nästan 200 000 följare på twitter. Det handlar helt enkelt om att märka ut sexuellt ofredande på en karta för att varna andra och sedan föreslås konkreta förändringar.
Se kartan här 

Våldet mot kvinnor har blivit grövre i Indien och de fällande domarna är få, trots lagändringar. Men bland yngre killar märks en attitydförändring. På bild: Oindrila Majumdar får instruktioner medan Rakesh Sharma är försökskaninen.

SKOLDAGEN börjar lida mot sitt slut. Både tjejer och killar börjar packa ihop efter träningen.

Mellan dem som är jämnåriga är det annorlunda.

– Det är en stor förändring på gång! Killar i vår ålder är mycket mer respektfulla, de har utbildning. 99 procent behandlar oss som om vi vore deras systrar, säger Anushka Bhattacharyya innan hon försvinner hemåt.

Indiens tjejer tar upp kampen

Fröer i Svalbard

Fem år efter den brutala gruppvåldtäkten i Delhi känner sig Indiens kvinnor fortfarande osäkra.
Men det är en förändring på gång.

– Vi unga kräver respekt, säger Anushka Bhattacharyya, en av många elever som tränar självförsvar på Kolkata Public School.

Ichi – ni – san!

De japanska räkneorden, ”ett-två-tre”, uttalas med djupa, dova stötar, i takt med synkroniserade rörelser.

16-åriga Anushka Bhattacharyya håller blicken stadigt fäst på sin motståndare, tar ett stadigt grepp, lägger ner honom och markerar en spark i luften. Hennes veckade kjol och den prydliga flätan på ryggen är inget hinder för hennes beslutsamhet.

– Karaten är som en rustning för oss. Att veta hur man försvarar sig ger självsäkerhet, förklarar hon när träningspasset är slut.

Här på Kolkata Public School är självförsvar en naturlig del av elevernas utbildning. Karate har stått på schemat sedan skolan öppnade 1994.

– Vi kände redan då att flickor behöver kunna skydda sig själva och känna sig stolta. Idag är behovet än större. I takt med att fler kvinnor rör sig ute och tar för sig har männen blivit allt mer aggressiva. Många fattiga, outbildade män som aldrig har exponerats för moderna kvinnor som bär kjol ser dem som provokativa, säger rektorn Proma Das.

Att våldet tycks ha blivit grövre är en uppfattning som delas av såväl åklagare och advokater som vi träffar i Kolkata de följande dagarna.

Domedagsvalvet i Svalbard

Anita Ghosh (första bilden) och Anushka Bhattacharyya tränar tillsammans. Skolan brinner för att flickor ska känna sig värdefulla – och för att pojkar ska bryta gamla könsroller.

DET HAR gått fem år sedan den brutala gruppvåldtäkten på 23-åriga läkarstudenten Jyothi Singh i Delhi väckte global uppmärksamhet och våldsamma protester över hela Indien. Det var den 16 december 2012 och hon avled några dagar senare av sina skador.

Frågan om sexuellt våld mot kvinnor hamnade överst på agendan och i början av 2013, gjordes en skärpning av lagen vilken bland annat innebar ökad strafftid för gängvåldtäkt och möjlighet att utdöma livstids- och dödsstraff (genom hängning) för våldtäkt i särskilt allvarliga fall. Man utlovade också snabbare hantering av ärenden.

Läs mer om hur våldtäktsfrågan delar Indien

Men efter det har en rad brutala våldtäkter och sexuellt relaterade mord begåtts utan att få nämnvärd uppmärksamhet. Under 2015 registrerades 34 651 fall av våldtäkt och 2 113 fall av gängvåldtäkt. Enligt den senaste statistiken från National Crime Records Bureau blir en kvinna våldtagen var 15:e minut i Indien och en sexuellt trakasserad var fjärde minut.

­­– Vi ser dessutom allt grövre övergrepp, men trots lagändringen inte fler fällande domar, säger åklagaren Phiroze Edulji.

Advokaten Tamal Kanti Mukherjee håller med:

­­­­­– Många ärenden som registreras hos polisen läggs ner, bland annat för att man har svårt att finna bevis.

Att det förekommer omfattande korruption inom polisen är också allmänt känt. Det är inte ovanligt att misstänkta gärningsmän mutar sig fria. Dessutom finns stora brister i det indiska rättssystemets infrastruktur som gör att ärendehanteringen drar ut på tiden.

Det saknas både domstolar och domare.

Proma Das brinner inte bara för att flickorna på hennes skola ska kunna skydda sig själva och känna sitt värde. Hon vill också att pojkarna ska lära sig att reflektera kring attityder och invanda könsroller.

­­– Här i Indien är kvinnorna fortfarande hemma, lagar all mat. Det är inte som i väst där männen hjälper till i hushållet. Därför har vi livskunskap och debatter kring dessa frågor på schemat. Vi vill starta tankeprocesser hos både flickor och pojkar. Det är bara så man kan skapa förändring i grunden.

#metoo kampanjen har verkligen lyft känslan av skam över att ha blivit utsatt” – Anushka Bhattacharyya

Frövalvet Svalbard

Träningen lär tjejer att inte underordna sig. På bild: Jyoti Prasad

”Det är absurt, idiotiskt att tro att en kjol är en invit till dem. Vi har på oss det vi vill för att vi vill det” – Ismani Chatterjee, elev

ATT PATRIARKALA strukturer och synen på kvinnor fortfarande är en stor del av problemet blir tydligt när vi pratar vidare med Anushka Bhattacharyya och hennes vänner efter karateträningen.

– Situationen är hemsk! Där jag bor sitter 70-80-åriga morföräldrar utanför husen, dricker te och kommenterar hur vi unga ser ut, att vi är ute sent eller att vi har för kort kjol, säger hon. (istället för den traditionella sarin som bärs med byxor under, reds anm) 

– Yngre män låtsas ofta snubbla, tar tag i dig och försöker röra dig på olika ställen.

Tjejerna i karategruppen pratar i munnen på varandra för att berätta om liknande erfarenheter av att bli antastade. Några tycker att det är särskilt besvärligt när det i trångt, i folksamlingar, festivaler eller på bussar och tåg.

Läs mer om hur rosa rickshaws ska göra livet säkrare.

Ismani Chatterjee, 15, drar sig för att gå ut ensam.

– Jag är rädd! Det är alltid killar som visslar och kommenterar. De verkar inte kunna kontrollera sig själva! Och det värsta är att de verkar tycka det är kul! Det är absurt, idiotiskt att tro att en kjol är en invit till dem. Vi har på oss det vi vill för att vi vill det, säger hon.

Att veta hur man kickar, slåss, boxas, använder pepparsprej och hur man bemöter kommentarer skapar trygghet tycker hon. Men det handlar inte bara om självförsvar.

– Träningen har också lärt oss att inte underordna oss, påpekar Anushka Bhattacharyya.

Sociala medier spelar också en viktig roll.

– Att leva i ett demokratiskt land med fria medier hjälper oss att känna oss säkra. Till exempel så har #meetoo kampanjen verkligen lyft känslan av skam över att ha blivit utsatt. Att veta att man inte är ensam ger mod att prata ut! Dessutom, om någon gör något är det bara att ta en bild av honom och lägga ut!

Våldet mot kvinnor har blivit grövre i Indien och de fällande domarna är få, trots lagändringar. Men bland yngre killar märks en attitydförändring. På bild: Oindrila Majumdar får instruktioner medan Rakesh Sharma är försökskaninen.

SKOLDAGEN börjar lida mot sitt slut. Både tjejer och killar börjar packa ihop efter träningen.

Mellan dem som är jämnåriga är det annorlunda.

– Det är en stor förändring på gång! Killar i vår ålder är mycket mer respektfulla, de har utbildning. 99 procent behandlar oss som om vi vore deras systrar, säger Anushka Bhattacharyya innan hon försvinner hemåt.

#metoo i Indien

Sexuella trakasserier, våld och övergrepp har länge plågat indiska kvinnor. Nu har #metoo kampanjen lyft diskussionen i landet.

När det avslöjades att Hollywood producenten Harvey Weinstein utsatt ett antal kända filmstjärnor för våld och sexuella övergrepp väcktes en flod av reaktioner runt om i världen. I Indien reagerade många kvinnor genom att posta #metoo på sociala medier. Minnet av den fruktansvärda gruppvåldtäkten 2012, där en ung läkarstudent våldtogs och torterades av sex män, hade inte bleknat när Weinsteinskandalen briserade. 2012 dog den unga läkarstudenten i sviterna av våldtäkten, vilket ledde uppror och lagändringar, som att våldtäktsbegreppet fick en bredare definition som brott.

#metoo slog alltså an en ton som redan mullrade i landet. En onlinekampanj för att namnge lärare vid indiska universitet drogs igång, vilket ledde till en hätsk debatt på sociala medier. När allt fler lärare namngavs reagerade kända feminister med oro över att icke dömda och dömda män namngavs på samma lista. Men #metoo har eldat på den redan upprörda stämningen i landet kring hur kvinnor utsätts för sexualbrott, kända artister, politiker och vanliga kvinnor har delat upplevelserna av övergrepp och trakasserier.

”Det här handlar om vad jag talat om under en längre tid”, sa skådespelaren Shenaz Treasuryvala till Indian Times.

#pinthecreep

#pinthecreep är en kampanj som hjälper kvinnor få koll på platser där andra har blivit sexuellt ofredade. Det är organisationen SafeCity India som ligger bakom kampanjen som har blivit populär i Indien med nästan 200 000 följare på twitter. Det handlar helt enkelt om att märka ut sexuellt ofredande på en karta för att varna andra och sedan föreslås konkreta förändringar.
Se kartan här 

Share This