Kampen om livmodern

Chien är orolig för förlossningen, hon tänker på vad som hände när hon själv föddes. Ändå har allt blivit bättre nu i Laos, kvinnor kan till och berätta att de är gravida. Men hennes nyvunna trygghet kan ändras av USA:s villkorade bistånd – och det är kvinnor som hon som får betala priset.

Högtalare skorrar till liv och luk thung-rytmer dansar ut över byn Asing Saneh, ett hundratal uppstyltade hus längs en dammig väg i centrala Laos. Bröllop väntar, ett tillfälle att roa sig i en landsände präglad av svårigheter. Distriktet bombades till spillror under Vietnamkriget. Idag tillhör det landets fattigaste. Gränsen mellan nytt liv och död är ofta hårfin. Khamtay Keolabao förlorade sin första fru i barnsäng.

– Närmsta klinik låg en timme bort med motorcykel. Men vi hade ingen motorcykel så hon förblödde, säger han.

Khemtay sitter utanför sitt hus och skär upp bambustickor med sina döttrar. Hans nya fru Chien står med en tydlig bula på magen och matar grisarna. De gifte sig endast tre månader efter Khemtay blev änkeman.

– Det var skördetid, så jag behövde någon att ta hand om barnen. Den här graviditeten känns tryggare eftersom vi har en barnmorska i närheten. Men för säkerhets skull har jag också betalt en shaman för att slakta en gris, säger han.

På grund av tron till husandar så måste kvinnor inom vissa subkulturer gå ut i naturen för att föda barn.

På grund av tron till husandar så måste kvinnor inom vissa subkulturer gå ut i naturen för att föda barn.

Laos, formellt Demokratiska folkrepubliken Laos.
Grannländer: Kina, Myanmar, Vietnam, Kambodja, Thailand
Huvudstad: Vientiane
Självständigt: 1954
Befolkning: 6,8 miljoner (2015)
Medellivslängd: cirka 65 år

Många laotier delar Khemtays erfarenhet. För tio år sedan fanns i stort sett ingen tillgång till förlossningshjälp, hälsokontroller eller preventivmedel. Sedan dess har landets ekonomi förbättrats och mängder av små kliniker uppförts på landsbygden. Med hjälp av FN:s befolkningsfond UNFPA har 1700 barnmorskor utbildats för att bemanna dem. 2015 blev landet ett av endast nio att nå FN:s milleniemål att minska mödradödligheten med tre fjärdedelar från 1990.

Graviditeter kräver fortfarande fler offer än krig, men att förhindra dödsfallen behöver varken vara svårt eller dyrt. Barnmorskor slår många flugor i samma smäll. Förutom att bidra med expertis kring reproduktiv hälsa går de även i frontlinjen för preventivmedelsrådgivning, vilket i vissa delar av världen kallas familjeplanering. Genom att förhindra oönskade graviditeter och de risker det kan medföra frigörs läkare till andra uppgifter. Allt detta till priset av 2200 dollar per räddat liv, enligt en studie i läkarjournalen The Lancet. Trots detta befinner sig arbetet kanske inför sin värsta kris någonsin. Utvecklingen i Laos är hotad, just när den börjat få fart.

Global mödravård 

kvinnor dör varje dag från skador i samband med en graviditet

%

av alla dödsfall sker i u-länder

%

av alla dödsfall kan förhindras med hjälp av barnmorskor

Ayahwa Kaosombath brukade, enligt tradition, föda sina barn i naturen för att ge hänsyn till andar. Av hennes tolv födslar överlevde hälften.

 

Ayahwa Kaosombath brukade, enligt tradition, föda sina barn i naturen för att ge hänsyn till andar. Av hennes tolv födslar överlevde hälften.

Barnmorskan Kienthong Prasith i byn Phonmakmy är egentligen mammaledig, men bybor söker ändå upp henne där hon sitter och vaggar sin bebis under sitt hus och hon säger inte nej till någon. En liten pojke har fått dropp, vilket han gång på gång lyckas riva av, och en kvinna väntar på att få rådgivning.

– Det har alltid varit min dröm att ta hand om andra, säger hon.

Att hon är här är en bedrift. Gratis studier och garanterat jobb var en stor attraktion då provinshuvudstaden Savannakhet öppnade sin barnmorskeutbildning. Kienthong lyckade både knipa en plats och ta sig igenom den rigorösa utbildningen. Därefter väntade de verkliga utmaningarna.

Att introducera modern sjukvård är inte lätt någonstans. I ett etniskt lapptäcke som Laos särskilt svårt. Nyutbildade barnmorskor här måste många gånger lära sig nya språk, hierarkier och seder. Kienthong kunde till en början inte ens få kvinnorna i sin by att berätta om de var gravida.

– Efter min första förlossning började de öppna upp, säger hon.

Med förtroendet följer en kulturell balansgång. Det gäller att vara finkänslig samtidigt som skadliga vanor motarbetas. Laotier brukade föda utomhus för att inte störa husens andar. Den seden har nu till stor del upphört. Andra traditioner är svårare att överge. Kienthong berättar hur en kvinna förblödde eftersom hennes anhöriga insisterade på att göra en tre dagar lång rit innan de åkte till sjukhuset.

– Jag försöker säga till folk att spara ceremonierna till efteråt. Ibland tar de med sig shamanen till kliniken, och så får han spotta brännvin över dem efter jag är klar med min undersökning, säger hon.

Anne Somsanouk 26 får stöd av sjuksystrar när hon ska föda på ett sjukhus i Vientiane, Laos huvudstad.

Dödligheten i Laos vid förlossningar är överlägset högst i Sydostasien. Så sent som för tio år sedan hade landet varken barnmorskor eller preventivmedel.

Trots framgångarna har Laos fortfarande Sydostasiens högsta mödradödlighet. UNFPA:s plan har därför varit att utvidga barnmorskeprogrammet till landets mest svårtillgängliga delar. Men det kommer kanske inte längre att bli verklighet, eftersom deras anslag minskar. I Europa uppges flyktingkrisen som orsak. I USA, världens största givare av hälsobistånd, är det abortfrågan som styr. Några få dagar efter att Donald Trump tillträtt som president meddelade han att han skulle klippa samtliga resurser till UNFPA samt till organisationer som utför eller informerar om abort i andra än livshotande eller våldtäktsrelaterade fall. Hans tre republikanska föregångare har gjort samma sak, i enlighet med den så kallade Mexico City-regeln, även kallad gag-rule (munkavle-regeln) eftersom den förbjuder organisationer att tala eller informera om abort. Trump beslutade däremot att gå ännu längre genom att inte bara inkludera USA:s pott för familjeplanering – 575 miljoner dollar – utan samtligt hälsobistånd – cirka 9 miljarder dollar.

Beslutet har sänt en chockvåg genom biståndssektorn. Organisationer som arbetar med allt från tuberkulos till malaria ägnar sig även åt att informera om allas rätt till sexuell och reproduktiv hälsa. Nu tvingas de lägga ner den verksamhet som de anser är avgörande för kvinnors rätt att bestämma över sina liv, som tillgång till preventivmedel och att informera om abort. Abortmotståndare jublar däremot. De ser det som ett sätt att få organisationer att sluta sin imperialism. Deras argument är att många utvecklingsländer har lagar mot abort och dess befolkningar anser att abort är omoraliskt.

– Vårdgivare kan mycket väl få kvinnor i mottagarländerna att känna sig uppmanade eller tvingade att göra abort. Vi hoppas att pengarna istället kan gå till ändamål som vi ser som mer behjärtansvärda, som barnmorskor och fungerande förlossningskliniker, säger Helena D’Arcy, ordförande för den katolska rörelsen Respekt, som är emot abort.

Men i många länder är ofrivilliga graviditeter ett stort problem och en viktig rättighetsfråga. Den vanligaste dödsorsaken för kvinnor mellan 15-19 år i utvecklingsländer är komplikationer i samband med en graviditet.

Mexico City-regeln

  • Instiftad för att hindra att amerikanskt bistånd går till organisationer som arbetar med abortfrågan och informera kvinnor om abort.
  • Infördes av Ronald Reagan 1984 och har sedan dess antagits av varje republikansk president.
  • Donald Trump har föreslagit att regeln inte bara ska gälla landets pott för familjeplanering – 575 miljoner dollar – utan landets samtliga hälsobistånd – cirka 9 miljarder dollar.
  • Studier har visat att det villkorade biståndet tidigare har lett till ett ökat antal aborter i länder där den haft särskilt stor effekt. Under George W. Bush ökade antalet 2,73 gånger i ett urval afrikanska länder.
  • Organisationen Marie Stopes International uppskattar att utan alternativ finansiering riskerar USA:s strypta bistånd att leda till ytterligare 6,5 miljoner oönskade graviditeter, och 21 700 mödradödsfall under Trumps första mandatperiod.
  • The Mexico City Policy, även kallade munkavle-regeln – eller gag-rule­ – berör organisationer som jobbar med abortfrågan. Amerikanskt bistånd har aldrig gått till att utföra abort. Munkavle-reglen handlar om att förbjuda organisationer, att hänvisa till kliniker, tala om eller bedriva politisk påverkan – därav ordet gag som betyder munkavel.

Att omfördela resurserna är däremot svårt. Många av organisationerna som drabbas är världsledande inom arbetet med reproduktiv hälsa och rättigheter. Beslutet att dra in stödet till UNFPA är framförallt en politisk markering. UNFPA har återkommande anklagats för att utföra aborter, men detta stämmer inte. Organisationen utför inte aborter, utan arbetar bland annat med just det som abortmotståndarna säger sig vara för; att utbilda barnmorskor, men också med sexualundervisning. Detta är kontroversiellt för abortmotståndare som hellre vill tala om avhållsamhet än kondomer. UNFPA:s tillfälliga program i krigsområden som Syrien, Jemen och Irak kan nu tvingas stänga ned redan i år. Även verksamheter likt den i Laos drabbas.

– Vi står inför substantiella nedskärningar. Vi kommer inte kunna stödja lika många instruktörer, vilket indirekt betyder färre barnmorskor, fler oönskade graviditeter och fler dödsfall, säger Frederika Meijer, chef på UNFPA:s kontor i Vientiane.

Abort sker oavsett lagstiftning, moralisk åskådning eller bistånd. Utan tillgång till medicinsk abort är riskerna däremot stora. Varje år dör mellan 22 500 och 44 000 kvinnor till följd av osäkra aborter, vilket gör det till en av de vanligaste orsakerna till att kvinnor dör i samband med graviditet. Mexico City-regeln kan höja den siffran, och inte bara för att den stryper tillgången till säkra aborter. Enligt en studie av tjugo afrikanska länder publicerad i Världshälsoorganisationens bulletin ledde regeln den senaste gången den implementerades till att det totala antalet aborter ökade i de länder där regeln haft störst inverkan.

– Det här är en fråga om liv och död och det hemska är att USA spelar ut den mot de fattigaste länderna, säger Pia Engstrand, Sidas verksföreträdare för hälsa samt sexuella och reproduktiva rättigheter.

Till 2030 ska mödradödligheten i världen minskats till mindre än 70 dödsfall per 100 000 förlossningar med levande barn. Idag är det 216.

Till 2030 ska mödradödligheten i världen minskats till mindre än 70 dödsfall per 100 000 förlossningar med levande barn. Idag är det 216.

Sverige befinner sig på motsatt sida. Här råder bred politisk samstämmighet om kvinnors rätt att bestämma över sin kropp och att SRHR, sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, ska vara en prioritet i landets utvecklingssamarbete. Genom åren har Sverige kommit att spela en tongivande roll i att göra SRHR till ett verktyg för att minska fattigdom och öka jämställdhet. Landet har till exempel bidragit med både inspiration, expertis och stort finansiellt stöd till UNFPA:s satsning på barnmorskor. Nu försöker regeringen även täppa de hål Mexico City-regeln lämnat efter sig. I mars var de medgrundare till She Decides, en insamling för att stödja kvinnors rätt att bestämma över sina egna kroppar, och genom att ge tillgång till rådgivning, sex- och samlevnadsundervisning, preventivmedel, mödrahälsovård och säker abort.

Deltagare förband sig att bidra med 181 miljoner euro. En droppe i havet, med tanke på de miljarder som kan komma att omdirigeras av Trumps regering. Men ett viktigt första steg, menar biståndsminister Isabella Lövin.

– She Decides är en signal till både länder och organisationer att vi inte låter oss avskräckas i en tid när kvinnor och flickors rättigheter utmanas, säger hon.

Caroline Homer, direktör för centret för barnmorskor, barn- och familjehälsa på Sydneys teknologiska universitet, hyllar initiativet.

– Att sänka den värsta mödradödligheten är genomförbart. Men det finns en gräns efter vilken det inte hjälper med fler barnmorskor och preventivmedel. Vi kommer aldrig att nå FN:s hållbara utvecklingsmål utan tillgång till säker abort.

I Asing Saneh har kvinnorna gått till bäcken för att fiska eller sitter och väver under husen. Chien har däremot besök. Hon ligger på rygg med uppdragen blus medan barnmorskan Phanmaha Nongthilath mäter, trycker och känner på hennes mage. De har setts ofta, för Chien har till och från känt sig konstig till mods. Riskerna är ständigt närvarande. Själv var Chien så liten och stilla då hon föddes att hennes mamma var på väg att gå ut i skogen med henne. Phanmaha skiner upp.

– Aah, den rör på sig!

Chien ler och slappnar av. Hennes bebis mår bra, så då är allt är bra.

Under 25 års tid har mödradödligheten minskat med…

  • i Laos 1990 – 2015 78%
  • i världen 1990 – 2015 44%
  • i Sverige 1990 – 2015 50%

Mödradödlighet är en bidragande orsak till fattigdom, familjer splittras, barn kan tvingas sluta skolan för att ta hand om familjen, och blir kvar i fattigdom.

Share This