''Jag är beredd att dö för att undervisa dig''

''Jag är beredd att dö för att undervisa dig''

Boko Haram har medvetet attackerat skolor, lärare och elever. Genom att slå sönder utbildningsväsendet har de velat underminera samhället och bana vägen för ett kalifat med sharialagar i nordöstra Nigeria. I ett par år var nästan alla skolor i regionen stängda. Nu pågår ett mödosamt arbete att bygga upp dem igen.

Fredrick Ahonsi minns första gången Boko Haram kom till Success Private School. Han hade ett möte inne på sitt arbetsrum när en tydlig röst bröt igenom sorlet från skolans 1 300 elever och kallade ut honom på skolgården. Där stod fyra Boko Haram-anhängare och krävde att han skulle stödja deras “islamiska mission”.

– Det var unga pojkar i 20-årsåldern. Jag kände igen dem. De hade växt upp i det här området. Jag hade haft dem som elever. Jag blev livrädd. Jag gav dem 50 000 naira.

Den dagen brändes fem andra skolor i området ned. Det luktade bränt och fanns blod överallt. Private Success School ligger nämligen i de gamla kvarteren kring järnvägsstationen i miljonstaden Maiduguri där Boko Haram hade sin första bas och där oroligheterna bröt ut i juli 2009. De kommande dagarna återkom Boko Haram flera gånger för att varna Fredrick Ahonsi. Både till skolan till hans hem. Till slut fick han ge upp och tillfälligt stänga skolan. Samtidigt togs skolan över av militären och blev ett slagfält.

– En morgon var militären bara där. De hade slagit sig ned i klassrummen. Vi bad dem att ge sig iväg. Men de vägrade. Dagen efter kastade Boko Haram in bomber och satte eld på alla skolbyggnader. Allt förstördes, säger Fredrick och sveper med armen över skolgården. Trots att det har gått över sju år sedan attacken är skolan fortfarande i ruiner. Det är stora hål i väggarna och brända skolbänkar är staplade i klassrummen.

Boko Haram har medvetet attackerat skolor, lärare och elever. Genom att slå sönder utbildningsväsendet har de velat underminera samhället och bana vägen för ett kalifat med sharialagar i nordöstra Nigeria. I ett par år var nästan alla skolor i regionen stängda. Nu pågår ett mödosamt arbete att bygga upp dem igen.

Fredrick Ahonsi minns första gången Boko Haram kom till Success Private School. Han hade ett möte inne på sitt arbetsrum när en tydlig röst bröt igenom sorlet från skolans 1 300 elever och kallade ut honom på skolgården. Där stod fyra Boko Haram-anhängare och krävde att han skulle stödja deras “islamiska mission”.

– Det var unga pojkar i 20-årsåldern. Jag kände igen dem. De hade växt upp i det här området. Jag hade haft dem som elever. Jag blev livrädd. Jag gav dem 50 000 naira.

Den dagen brändes fem andra skolor i området ned. Det luktade bränt och fanns blod överallt. Private Success School ligger nämligen i de gamla kvarteren kring järnvägsstationen i miljonstaden Maiduguri där Boko Haram hade sin första bas och där oroligheterna bröt ut i juli 2009. De kommande dagarna återkom Boko Haram flera gånger för att varna Fredrick Ahonsi. Både till skolan till hans hem. Till slut fick han ge upp och tillfälligt stänga skolan. Samtidigt togs skolan över av militären och blev ett slagfält.

– En morgon var militären bara där. De hade slagit sig ned i klassrummen. Vi bad dem att ge sig iväg. Men de vägrade. Dagen efter kastade Boko Haram in bomber och satte eld på alla skolbyggnader. Allt förstördes, säger Fredrick och sveper med armen över skolgården. Trots att det har gått över sju år sedan attacken är skolan fortfarande i ruiner. Det är stora hål i väggarna och brända skolbänkar är staplade i klassrummen.



 

BOKO HARAM är det folkliga namnet på den islamistiska rörelse som har terroriserat nordöstra Nigeria i snart åtta år. “Boko” är Hausa och brukar översättas som ”västerländsk utbildning” och “haram” betyder förbjudet på arabiska. Rörelsen skapades i början av 2000-talet av en grupp män med starka kopplingar till Saudiarabien och salafismen. Till en början försökte de bygga upp ett alternativt samhälle med sharialagar på landsbygden, men det var först efter att de jagats iväg därifrån och slagit sig ner i Maiduguri som de blev kända för en bredare allmänhet. Dess dåvarande ledare Mohammed Yusuf predikade i sin egen moské i kvarteren kring den gamla järnvägsstationen i miljonstaden Maiduguri och hans popularitet växte snabbt.

 

NORRA NIGERIA var fattigt och eftersatt efter decennier av brutal militärdiktatur och det fanns ett folkligt stöd för idéerna om en islamistisk stat. Flera delstater införde sharia-lagar kring millenieskiftet och BBC rapporterade i augusti 2000 att “An enormous crowd has gathered in Maiduguri (…) to celebrate the adoption of Muslim Sharia law”. Skolväsendet stod hela tiden i centrum för islamisterna. En Committee on Application of Sharia in Borno State rekommenderade att de sekulära skolorna skulle ersättas av statligt finansierade koranskolor.

 

All frustration som fanns över fattigdom och arbetslöshet behövde ett utlopp, och Boko Haram sa rätt saker. De pratade om orättvisor, och de erbjöd mikrolån till fattiga människor. Och det fanns inga alternativ. Regeringen gjorde ingenting, säger Mausi Segun, Human Rights Watch i Nigeria.

 



 

LÅNGT INNAN européerna kom till Afrika blomstrade handeln och kulturlivet i det här området kring Tchadsjön. Dåvarande Borno Empire styrdes av den religiösa ledaren Shehe, handelskaravaner färdades över Saharaöknen till arabvärlden och i moskéerna öppnades koranskolor. När britterna koloniserade det blivande Nigeria infördes brittisk administration och sekulära engelskspråkiga skolor i södra delen, medan det muslimska norra Nigeria i stort lämnades i fred.

 

Men efter självständigheten 1960 hamnade makten hos den kristna södern. Folket i norr fick inte del av den nya nationens välstånd och än idag är utbildningsnivån låg och fattigdomen utbredd. Det är också fortfarande fler barn som går i koranskolor och lär sig läsa och skriva på arabiska, än som går i de ofta undermåliga statliga sekulära och engelskspråkiga skolorna.

 

Det fåtal som ändå blivit välutbildade och fått maktpositioner har snabbt blivit en del av den korrupta makteliten och ses som förrädare. Den här elitismen utnyttjade Mohammed Yusuf i sina predikningar. Han utmålade de sekulära skolorna som en grogrund för västerländskt inflytande, och det förekom att anhängare symboliskt brände upp sina avgångsbetyg för att visa sitt avståndstagande.

 




 

BOKO HARAM är det folkliga namnet på den islamistiska rörelse som har terroriserat nordöstra Nigeria i snart åtta år. “Boko” är Hausa och brukar översättas som ”västerländsk utbildning” och “haram” betyder förbjudet på arabiska. Rörelsen skapades i början av 2000-talet av en grupp män med starka kopplingar till Saudiarabien och salafismen. Till en början försökte de bygga upp ett alternativt samhälle med sharialagar på landsbygden, men det var först efter att de jagats iväg därifrån och slagit sig ner i Maiduguri som de blev kända för en bredare allmänhet. Dess dåvarande ledare Mohammed Yusuf predikade i sin egen moské i kvarteren kring den gamla järnvägsstationen i miljonstaden Maiduguri och hans popularitet växte snabbt.

NORRA NIGERIA var fattigt och eftersatt efter decennier av brutal militärdiktatur och det fanns ett folkligt stöd för idéerna om en islamistisk stat. Flera delstater införde sharia-lagar kring millenieskiftet och BBC rapporterade i augusti 2000 att “An enormous crowd has gathered in Maiduguri (…) to celebrate the adoption of Muslim Sharia law”. Skolväsendet stod hela tiden i centrum för islamisterna. En Committee on Application of Sharia in Borno State rekommenderade att de sekulära skolorna skulle ersättas av statligt finansierade koranskolor.

All frustration som fanns över fattigdom och arbetslöshet behövde ett utlopp, och Boko Haram sa rätt saker. De pratade om orättvisor, och de erbjöd mikrolån till fattiga människor. Och det fanns inga alternativ. Regeringen gjorde ingenting, säger Mausi Segun, Human Rights Watch i Nigeria.

 



 

LÅNGT INNAN européerna kom till Afrika blomstrade handeln och kulturlivet i det här området kring Tchadsjön. Dåvarande Borno Empire styrdes av den religiösa ledaren Shehe, handelskaravaner färdades över Saharaöknen till arabvärlden och i moskéerna öppnades koranskolor. När britterna koloniserade det blivande Nigeria infördes brittisk administration och sekulära engelskspråkiga skolor i södra delen, medan det muslimska norra Nigeria i stort lämnades i fred.

Men efter självständigheten 1960 hamnade makten hos den kristna södern. Folket i norr fick inte del av den nya nationens välstånd och än idag är utbildningsnivån låg och fattigdomen utbredd. Det är också fortfarande fler barn som går i koranskolor och lär sig läsa och skriva på arabiska, än som går i de ofta undermåliga statliga sekulära och engelskspråkiga skolorna.

Det fåtal som ändå blivit välutbildade och fått maktpositioner har snabbt blivit en del av den korrupta makteliten och ses som förrädare. Den här elitismen utnyttjade Mohammed Yusuf i sina predikningar. Han utmålade de sekulära skolorna som en grogrund för västerländskt inflytande, och det förekom att anhängare symboliskt brände upp sina avgångsbetyg för att visa sitt avståndstagande.

 


I Nigeria har sedan 2009..

Skolor blivit totalförstörda

Skolor tvingats att stänga igen

Minst så många lärare har mördats av Boko Haram

Lärare blivit flyktingar från Boko Haram

Militären slog tillbaka hårt efter attackerna i juli 2009. Mohammed Yusuf avrättades och rörelsen gick under jorden. När den återkom några år senare var det med förnyad styrka och under ledning av den betydligt mer våldsamme Abubakar Shekau. I en propagandafilm utlagd på Youtube i juli 2013 sa han ”Vi kommer att bränna ner alla skolor, om de inte är islamiska religiösa skolor för Allah”.

Då hade Fredrick Ahonsi redan fått besök igen. På den nedbrända skolan sköts en vakt ner som ett hotfullt budskap. Strax efter attackerades en annan av Success Privat Schools skolor.

– De kastade in bomber och klättrade över stängslet. Det var över 900 elever på plats. Många av dem skadades. En lärare mördades. De sa åt honom att lägga sig på marken. Det var hemskt. Han sköts mitt framför alla elever.

Skolan totalförstördes och stängdes omedelbart. Vid den här tiden hade militären förlorat kontrollen. Boko Haram tycktes röra sig relativt fritt och skolor i hela regionen attackerades. Mer än 900 skolor kom att förstöras, över 600 lärare att mördas och hundratals elever att kidnappas från skolor. I två år var i princip alla skolor stängda. Undantagen var ett fåtal privatskolor.

– Det var förödande. Vad kunde vi göra? De flesta familjer flydde. När oroligheterna lugnat ner sig vi gick runt i grannskapet och samlade ihop de som hade stannat. Vi fick tillbaka ett hundratal elever och övertygade föräldrarna att det nu var säkert att gå i skolan, säger Fredrick.

I Nigeria har sedan 2009…

Skolor blivit totalförstörda

Skolor tvingats att stänga igen

Minst så många lärare har mördats av Boko Haram

Lärare blivit flyktingar från Boko Haram

Militären slog tillbaka hårt efter attackerna i juli 2009. Mohammed Yusuf avrättades och rörelsen gick under jorden. När den återkom några år senare var det med förnyad styrka och under ledning av den betydligt mer våldsamme Abubakar Shekau. I en propagandafilm utlagd på Youtube i juli 2013 sa han ”Vi kommer att bränna ner alla skolor, om de inte är islamiska religiösa skolor för Allah”.

Då hade Fredrick Ahonsi redan fått besök igen. På den nedbrända skolan sköts en vakt ner som ett hotfullt budskap. Strax efter attackerades en annan av Success Privat Schools skolor.

– De kastade in bomber och klättrade över stängslet. Det var över 900 elever på plats. Många av dem skadades. En lärare mördades. De sa åt honom att lägga sig på marken. Det var hemskt. Han sköts mitt framför alla elever.

Skolan totalförstördes och stängdes omedelbart. Vid den här tiden hade militären förlorat kontrollen. Boko Haram tycktes röra sig relativt fritt och skolor i hela regionen attackerades. Mer än 900 skolor kom att förstöras, över 600 lärare att mördas och hundratals elever att kidnappas från skolor. I två år var i princip alla skolor stängda. Undantagen var ett fåtal privatskolor.

– Det var förödande. Vad kunde vi göra? De flesta familjer flydde. När oroligheterna lugnat ner sig vi gick runt i grannskapet och samlade ihop de som hade stannat. Vi fick tillbaka ett hundratal elever och övertygade föräldrarna att det nu var säkert att gå i skolan, säger Fredrick.

”Lärare som sprider västerländsk tradition?
Vi kommer döda dem! Vi kommer döda dem!”

Abubakar Shekau, Boko Harams ledare,
efter en skolattack i juli 2013 där 22 elever och en lärare dödades.

”Lärare som sprider västerländsk tradition? Vi kommer döda dem! Vi kommer döda dem!”
Abubakar Shekau, Boko Harams ledare, efter en skolattack i juli 2013 där 22 elever och en lärare dödades.


 

DE FLESTA skolor saknade skydd och var därför enkla angreppsmål. Inte ens internatskolorna, de flesta högstadieskolor på landsbygden är internat, hade något skydd. Hauwa Sadiqs skola i byn Gaji Gana attackerades när hon var hemma på lov. 15 elever dödades.

– Det var mitt sista skolår. Vi skulle ha avslutat skolan och fått våra avgångsbetyg. Men allt förstördes när de bombade och brände ner skolan. Jag har varit tillbaka två gånger. Det ligger fortfarande bomber och patronhylsor överallt längs vägen.

När Hauwa Sadiq inte fick ut sitt avgångsbetyg kunde hon varken läsa vidare eller få ett jobb. Den enda utväg hon såg var att gifta sig. Idag bor hon i utkanten av huvudstaden Abuja tillsammans med sin man och ett barn. Hon har en liten affär på gatan. Men det ger bara mindre inkomster.

–  Jag hade velat jobba i en affär eller restaurang. Men inget gick.

HENNES LILLASYSTER Rose-Marie Daniel har drabbats ännu värre. Hon är en av de 276 flickor som kidnappades från en internatskola i Chibok den 14 april 2014. Ett femtiotal lyckades rymma strax efter och tidigare i höstas har ytterligare ett 20-tal blivit frisläppta. Men de flesta, inklusive Hauwa syster, är fortfarande försvunna.

– Vi har inte hört någonting, säger Hauwa.

Hauwa Sadiq har idag en liten affär på gatan, men det räcker inte helt till försörjning. Utan avgångsbetyg finns det få andra alternativ till självförsörjning.

 

Rose-Marie Daniel kidnappades från internatskolan Chibok för snart 3 år sedan, en kidnappning som blev särskilt uppmärksammad i Nigerias media.

 

 

DE FLESTA skolor saknade skydd och var därför enkla angreppsmål. Inte ens internatskolorna, de flesta högstadieskolor på landsbygden är internat, hade något skydd. Hauwa Sadiqs skola i byn Gaji Gana attackerades när hon var hemma på lov. 15 elever dödades.

– Det var mitt sista skolår. Vi skulle ha avslutat skolan och fått våra avgångsbetyg. Men allt förstördes när de bombade och brände ner skolan. Jag har varit tillbaka två gånger. Det ligger fortfarande bomber och patronhylsor överallt längs vägen.

När Hauwa Sadiq inte fick ut sitt avgångsbetyg kunde hon varken läsa vidare eller få ett jobb. Den enda utväg hon såg var att gifta sig. Idag bor hon i utkanten av huvudstaden Abuja tillsammans med sin man och ett barn. Hon har en liten affär på gatan. Men det ger bara mindre inkomster.

–  Jag hade velat jobba i en affär eller restaurang. Men inget gick.

HENNES lillasyster Rose-Marie Daniel har drabbats ännu värre. Hon är en av de 276 flickor som kidnappades från en internatskola i Chibok den 14 april 2014. Ett femtiotal lyckades rymma strax efter och tidigare i höstas har ytterligare ett 20-tal blivit frisläppta. Men de flesta, inklusive Hauwa syster, är fortfarande försvunna.

– Vi har inte hört någonting, säger Hauwa.

Hauwa Sadiq har idag en liten affär på gatan, men det räcker inte helt till försörjning. Utan avgångsbetyg finns det få andra alternativ till självförsörjning.

 

Rose-Marie Daniel kidnappades från internatskolan Chibok för snart 3 år sedan, en kidnappning som blev särskilt uppmärksammad i Nigerias media.

 


– Striden om Chibok är som striden för mänskligheten. Om vi inte gör allt vi kan för att rädda de flickorna så har vi ingen mänsklighet, säger Aisha Yesufu, ordförande för organisationen Bring Back Our Girls. Organisationen demonstrerar varje dag i en park i huvudstaden Abuja. När bilden togs hade det gått 946 dagar sedan den 14 april 2014, dagen då Chibok-dådet skedde.



– Striden om Chibok är som striden för mänskligheten. Om vi inte gör allt vi kan för att rädda de flickorna så har vi ingen mänsklighet, säger Aisha Yesufu, ordförande för organisationen Bring Back Our Girls. Organisationen demonstrerar varje dag i en park i huvudstaden Abuja. När bilden togs hade det gått 946 dagar sedan den 14 april 2014, dagen då Chibok-dådet skedde.


barn, där majoriteten är flickor, har kidnappats av Boko Haram sedan 2009.

Kidnappningen i Chibok fick ett enormt genomslag i media i Nigeria och det i kombination med arméns oförmåga att hantera situationen  kostade sannolikt Jonathan Goodluck presidentposten. I valet 2015 förlorade han mot generalen och före detta militärdiktatorn Muhammadu Buhari. Sedan dess har armen med stöd av styrkor från Tchad, Niger och Kamerun tryckt tillbaka Boko Haram.

Men motoffensiven har utlöst en flyktingkatastrof. Idag är över 2,5 miljoner internflyktingar i området kring hela Tchadsjön och de tomma skolorna har varit en naturlig plats att hysa dem. Därför var det först förra året som skolorna i Maiduguri kunde öppnas igen. Men i gengäld har de snabbt blivit överfulla. Vissa skolor i Maiduguri har på grund av flyktingkrisen dubbelt så många elever som de egentligen har kapacitet för och även i flyktinglägren är skolorna fulla.

miljoner människor är internflyktingar i Nigeria

flyktingar är under 18 år

Källa: Unicef/OCHA

%

Av alla flyktingar har flytt till staden Maiduguri

barn, där majoriteten är flickor, har kidnappats av Boko Haram sedan 2009.

Kidnappningen i Chibok fick ett enormt genomslag i media i Nigeria och det i kombination med arméns oförmåga att hantera situationen  kostade sannolikt Jonathan Goodluck presidentposten. I valet 2015 förlorade han mot generalen och före detta militärdiktatorn Muhammadu Buhari. Sedan dess har armen med stöd av styrkor från Tchad, Niger och Kamerun tryckt tillbaka Boko Haram.

Men motoffensiven har utlöst en flyktingkatastrof. Idag är över 2,5 miljoner internflyktingar i området kring hela Tchadsjön och de tomma skolorna har varit en naturlig plats att hysa dem. Därför var det först förra året som skolorna i Maiduguri kunde öppnas igen. Men i gengäld har de snabbt blivit överfulla. Vissa skolor i Maiduguri har på grund av flyktingkrisen dubbelt så många elever som de egentligen har kapacitet för och även i flyktinglägren är skolorna fulla.

miljoner människor är internflyktingar i Nigeria

flyktingar är under 18 år

%

Av alla flyktingar har flytt till staden Maiduguri

Stödet räcker inte till

 

– Dag för dag tar vi emot nya barn i lägren. Förra veckan skrevs 1 700 barn in. Men det är fortfarande hundratusentals barn som inte kan gå i skolan. Det är en stor utmaning för oss, säger Yusuf Ismail, chef för utbildningsinsatser på Unicef i Maiduguri.

Unicef begärde 12,5 miljoner dollar i utbildningsbistånd av det internationella samfundet för att klara utmaningarna i regionen under 2016. De fick fem miljoner dollar. För de pengarna driver de skolor i flyktinglägren, delar ut skolväskor och -material till elever även i offentliga skolor, driver kampanjer för att förmå föräldrar att skicka sina barn till skolan, och har fortbildningar för lärare i pedagogiskt ledarskap och psykosocialt arbete.

– De flesta skolor i regionen har förstörts. Barnen är traumatiserade. De har sett mycket. Det första stödet vi ger till lärare är hur de kan arbeta med psykosocialt stöd. Men det gäller också dem själva. De måste få stöd för det som de har gått igenom.

Målet för 2017 är att skriva in 1,3 miljoner barn i skolan,men eftersom man under tidigare år fått mindre bistånd än vad som behövs är det sannolikt att målet inte kommer att nås

 

Stödet räcker inte till

 

– Dag för dag tar vi emot nya barn i lägren. Förra veckan skrevs 1 700 barn in. Men det är fortfarande hundratusentals barn som inte kan gå i skolan. Det är en stor utmaning för oss, säger Yusuf Ismail, chef för utbildningsinsatser på Unicef i Maiduguri.

Unicef begärde 12,5 miljoner dollar i utbildningsbistånd av det internationella samfundet för att klara utmaningarna i regionen under 2016. De fick fem miljoner dollar. För de pengarna driver de skolor i flyktinglägren, delar ut skolväskor och -material till elever även i offentliga skolor, driver kampanjer för att förmå föräldrar att skicka sina barn till skolan, och har fortbildningar för lärare i pedagogiskt ledarskap och psykosocialt arbete.

– De flesta skolor i regionen har förstörts. Barnen är traumatiserade. De har sett mycket. Det första stödet vi ger till lärare är hur de kan arbeta med psykosocialt stöd. Men det gäller också dem själva. De måste få stöd för det som de har gått igenom.

Målet för 2017 är att skriva in 1,3 miljoner barn i skolan,men eftersom man under tidigare år fått mindre bistånd än vad som behövs är det sannolikt att målet inte kommer att nås.

 

’’Jag tror det finns en ljus framtid för barnen i den här regionen. Många av barnen har aldrig tidigare gått i skola. Nu när de en dag kan återvända hem kommer de säkert att se till att få fortsatt skolgång.’' – Yusuf Ismail


 

DET INTERNATIONELLA utbildningsbiståndet är dock en droppe i havet. Det stora arbetet sker i de lokala utbildningsförvaltningarna. Al Haji Inuwa Kubo är chef på utbildningsförvaltningen i staten Borno.

– Den första utmaningen är att öppna de skolor som varit stängda. Det gör vi allt eftersom fler områden blir säkra. Nästa utmaning är att säkra en kvalitativ utbildning och att göra upp med de förlorade åren. Våra lärare arbetar hårt för att klara det.

Hans önskelista från det internationella samfundet har tre punkter: Stöd för att öka lärarnas löner som är mycket låga och inte räcker för att försörja en familj. Material och datorer till de förstörda skolorna. Fri skolmat för att förmå fler föräldrar att skicka iväg sina barn till skolan.

 

Det internationella utbildningsbiståndet är dock en droppe i havet. Det stora arbetet sker i de lokala utbildningsförvaltningarna. Al Haji Inuwa Kubo är chef på utbildningsförvaltningen i staten Borno.

– Den första utmaningen är att öppna de skolor som varit stängda. Det gör vi allt eftersom fler områden blir säkra. Nästa utmaning är att säkra en kvalitativ utbildning och att göra upp med de förlorade åren. Våra lärare arbetar hårt för att klara det.

Hans önskelista från det internationella samfundet har tre punkter: Stöd för att öka lärarnas löner som är mycket låga och inte räcker för att försörja en familj. Material och datorer till de förstörda skolorna. Fri skolmat för att förmå fler föräldrar att skicka iväg sina barn till skolan.

En av de lärare som sliter för att återuppbygga utbildningsväsendet är Idrissa Bulama. Han tvingades sälja alla sina tillhörigheter när Boko Haram utpressade honom och fick se sin kollega bli skjuten på öppen gata.

– Vi gick tillbaka till skolan dagen efter. En av mina elever frågade: igår mördades en av dina kollegor, och du kommer ändå hit för att undervisa oss. Jag svarade att mitt mål är att fortsätta, jag är beredd att dö för att undervisa dig.

Strax efter bombades skolan. Allt förstördes och Idrissa Bulama och de andra lärarna flydde. Det var tre år sedan. Men i början på hösten öppnades hans gamla skola igen efter ett gemensamt beslut i byn. Man bestämde att betala en lokal milis för att garantera säkerheten.

– De följer oss lärare till skolan, stannar kvar som vakter och följer oss sedan hem.

– Jag är inte rädd. Om vi utbildar nästa generation kommer de inte att stödja Boko Haram. Det är de som inte är utbildade, de som inte har jobb, de som bara hänger hela dagarna, som är lätta offer för Boko Haram. Därför lär jag min elever att skydda sig själva. Jag säger åt dem: Om du inte har något att göra, ta upp en bok och läs den. Det kommer att göra dig lycklig. Det är vad jag lär mina elever.

En av de lärare som sliter för att återuppbygga utbildningsväsendet är Idrissa Bulama. Han tvingades sälja alla sina tillhörigheter när Boko Haram utpressade honom och fick se sin kollega bli skjuten på öppen gata.

– Vi gick tillbaka till skolan dagen efter. En av mina elever frågade: igår mördades en av dina kollegor, och du kommer ändå hit för att undervisa oss. Jag svarade att mitt mål är att fortsätta, jag är beredd att dö för att undervisa dig.

Strax efter bombades skolan. Allt förstördes och Idrissa Bulama och de andra lärarna flydde. Det var tre år sedan. Men i början på hösten öppnades hans gamla skola igen efter ett gemensamt beslut i byn. Man bestämde att betala en lokal milis för att garantera säkerheten.

– De följer oss lärare till skolan, stannar kvar som vakter och följer oss sedan hem.

– Jag är inte rädd. Om vi utbildar nästa generation kommer de inte att stödja Boko Haram. Det är de som inte är utbildade, de som inte har jobb, de som bara hänger hela dagarna, som är lätta offer för Boko Haram. Därför lär jag min elever att skydda sig själva. Jag säger åt dem: Om du inte har något att göra, ta upp en bok och läs den. Det kommer att göra dig lycklig. Det är vad jag lär mina elever.

På grund av Boko Haram var 3 miljoner barn utanför skolan i början på 2016.
Sedan dess har 200 000 fått ta plats i skolbänken igen.

På grund av Boko Haram var 3 miljoner barn utanför skolan i början på 2016.
Sedan dess har 200 000 fått ta plats i skolbänken igen.

Undervisning är en rättighet

Ett av FN:s globala mål går ut på att man tills 2030 ska kunna erbjuda en god utbildning för alla, och säkerställa en inkluderande och jämlik utbildning av god kvalitet och främja livslångt lärande för alla.

Utbildning är en mänsklig rättighet, och forskning visar att inkluderande utbildning av god kvalitet för alla är en av de viktigaste grunderna för välstånd, hälsa och jämställdhet i varje samhälle. Det gäller särskilt för investeringar i flickors utbildning där effekterna är påtagliga när det gäller att främja inkluderande ekonomisk utveckling och minskad fattigdom.

Safe School Declaration

2015 undertecknades deklarationerna Safe Schools Declaration och Guidelines for Protecting Schools and Universities from Military Use during Armed Conflict i Geneve. Riktlinjerna slår fast att skolor inte får attackeras eller användas på något sätt i militära syften.

57 länder, däribland Sverige och Nigeria, har undertecknat deklarationerna.