Här flyr de från etnisk rensning

Det som nu drabbar royhingafolket är ett skolboksexempel på etnisk rensning enligt FN. Men Burmas ledare Aung San Suu Kyi viftar bort anklagelserna. Den prisbelönte bangladeshiske fotografen Ismail Ferdous är på plats i flyktinglägren i Bangladesh där hundratusentals flyktingar nu försöker överleva trots brist på mat och mediciner.

N
är fotografen Ismail Ferdous i mitten av september återvände till Cox’s Bazar i Bangladesh, nära gränsen till Burma, för att rapportera om hur rohingyamuslimer flyr blev han chockad.

– Jag hade inte kunnat ana hur stor flyktingvågen var eller hur allvarlig situationen hade blivit. Det kändes som ett annat universum jämfört med de läger jag besökt där för bara några veckor sedan. Lägren var överfulla med människor och bredde ut sig över vägar, bergssluttningar, åkrar och skogar, säger han till OmVärlden.

Flyktingarna berättar fasansfulla vittnesmål om massmord, halshuggningar och våldtäkter. Den burmesiska militärens attacker mot den muslimska minoriteten har beskrivits som såväl ”etnisk rensning” eller till och med ”folkmord”. Det uppskattas att 400 000 rohingyer har flytt från Burma sedan slutet på augusti.

Abdur Rahaman, 50, visar ett foto på sin familj, taget för sex år sedan. Han berättar att hans enda son, första till höger på bilden, dödades av den burmesiska militären. Abdur Rahman vandrade till gränsen med sin fru och sex döttrar för en vecka sedan och tog sig över in i Bangladesh.

Salma Khatun hade inte ätit eller druckit något på hela dagen då Ismail Ferdous träffade henne. Hennes man brännskadades på benen i sin flykt från Burma.

MEN BURMAS statskansler Aung San Suu Kyi vägrar dock att erkänna att det är fråga om etnisk rensning, trots att FN:s människorättschef Zeid Ra’ad Al Hussein har beskrivt det som sker som ”ett skolboksexempel på etnisk rensning”. Det var i början av 2016 som Aung San Suu Kyi tillträdde som regeringschef efter att ha vunnit valet 2015. Världen hade stora förhoppningar på denna fredspristagare. Hon har setts som en ledargestalt inom icke-våld som metod, och har förespråkat fredliga lösningar. Många hoppades att hennes ledarskap skulle öppna Burma och skapa demokratiska rättigheter för alla. Men den senaste tiden har utvecklingen gått i motsatt riktning.

Rohingyaflyktingar försöker få en del av den mathjälp och det vatten som donerats av lokala välgörenhetsorganisationer.

Två kvinnor slåss om en rissäck som kastades från en lastbil med hjälpsändningar. Det råder stor brist på mat och förnödenheter i flyktinglägren.

Mohammed förlorade sitt ben när han sköts av den burmesiska militären. Här står han i det provisoriska flyktingläger där han bor nu.

MILITÄREN har sagt att den offensiv som de genomför i Rakhinestaten i västra Burma, är ett svar på attacker från militanta rohingyer den 25 augusti, då 12 burmesiska poliser dödades.

I senaste avsnittet av OmVärlden Podd diskuterar vår reporter Axel Kronholm hur man bör förstå den tidigare demokratiikonens hållning och vad som kan tänkas hända härnäst, och frågar sig om västvärldens fokus på Aung San Suu Kyi snarare ytterligare spelrum för militären inne i Burma.

 

En rohingyakvinna hamnar på marken när det utbryter panik i samband med utdelning av mathjälp till flyktingar i Cox’s bazar.

ISMAIL FERDOUS, som är på plats i Cox’s Bazar, berättar att synen av flyktingarna som breder ut sig påminner honom om bilder han sett på flyktingar från Bangladesh självständighetskrig år 1971.

– Jag har tidigare fotograferat flyktingar som försöker ta sig från Syrien till Turkiet, eller från Afrika till Italien, men att se en liknande situation i mitt eget land var väldigt känslosamt för mig. Jag kände mig också stolt över att mitt land, Bangladesh, låter flyktingarna komma in och inte tvingar tillbaka dem till det folkmord de flytt från.

Om fotografen

Ismail Ferdous är fotograf, född 1989 i Bangladesh, med uppdragsgivare som bland andra New York Times, Washington Post, Al Jazeera America, UNDP, Associated Press och Oxfam.

Rök från brinnande byar syns i fjärran samtidigt som flyktingar som tagit sig över till Bangladesh väntar på att få hjälp.

Detta har hänt

1982: rohingyafolket görs statslösa genom 1982 års medborgarskapslag där folkgruppen utelämnas ur sammanställningen av Burmas ”nationella etniciteter”
2012: sekteristiska upplopp i Rakhinestaten, både buddhister och muslimer dödas, närmare 100 000 rohingyer fördrivs och hamnar som internflyktingar i läger.

2015: tiotusentals flyktingar lämnar Burma sjövägen mot länder som Malaysia och Thailand, många dör på vägen eller faller offer för människosmugglare
2016: den 9 oktober attackerar militanta rohingyer en polispostering, nio poliser dödas. Militär och polis svarar med urskillningslöst våld mot civila rohingya.
2017: den 25 augusti utför militanta rohingyer från Arakan Rohingya Salvation Army en koordinerad attack på flera polisposteringar, 12 poliser dödas. Säkerhetsstyrkorna svarar med allt intensivare utrensningsoperationer. På tre veckor flyr närmare 400 000 rohingyer till Bangladesh.

Burma

  •  Burma blev självständigt från Storbritannien 1948
  •  Militären har sedan en kupp 1962 styrt landet i olika skepnader
  •  Mellan 1989 och 2010 satt Aung San Suu Kyi i husarrest totalt 15 år.
  • 2015 hölls fria val som vanns av Aung San Suu Kyi och hennes parti National League For Democracy

Här flyr de från etnisk rensning

Det som nu drabbar royhingafolket är ett skolboksexempel på etnisk rensning enligt FN. Men Burmas ledare Aung San Suu Kyi viftar bort anklagelserna. Den prisbelönte bangladeshiske fotografen Ismail Ferdous är på plats i flyktinglägren i Bangladesh där hundratusentals flyktingar nu försöker överleva trots brist på mat och mediciner.

N
är fotografen Ismail Ferdous i mitten av september återvände till Cox’s Bazar i Bangladesh, nära gränsen till Burma, för att rapportera om hur rohingyamuslimer flyr blev han chockad.

– Jag hade inte kunnat ana hur stor flyktingvågen var eller hur allvarlig situationen hade blivit. Det kändes som ett annat universum jämfört med de läger jag besökt där för bara några veckor sedan. Lägren var överfulla med människor och bredde ut sig över vägar, bergssluttningar, åkrar och skogar, säger han till OmVärlden.

Flyktingarna berättar fasansfulla vittnesmål om massmord, halshuggningar och våldtäkter. Den burmesiska militärens attacker mot den muslimska minoriteten har beskrivits som såväl ”etnisk rensning” eller till och med ”folkmord”. Det uppskattas att 400 000 rohingyer har flytt från Burma sedan slutet på augusti.

Abdur Rahaman, 50, visar ett foto på sin familj, taget för sex år sedan. Han berättar att hans enda son, första till höger på bilden, dödades av den burmesiska militären. Abdur Rahman vandrade till gränsen med sin fru och sex döttrar för en vecka sedan och tog sig över in i Bangladesh.

Salma Khatun hade inte ätit eller druckit något på hela dagen då Ismail Ferdous träffade henne. Hennes man brännskadades på benen i sin flykt från Burma.

MEN BURMAS statskansler Aung San Suu Kyi vägrar dock att erkänna att det är fråga om etnisk rensning, trots att FN:s människorättschef Zeid Ra’ad Al Hussein har beskrivt det som sker som ”ett skolboksexempel på etnisk rensning”. Det var i början av 2016 som Aung San Suu Kyi tillträdde som regeringschef efter att ha vunnit valet 2015. Världen hade stora förhoppningar på denna fredspristagare. Hon har setts som en ledargestalt inom icke-våld som metod, och har förespråkat fredliga lösningar. Många hoppades att hennes ledarskap skulle öppna Burma och skapa demokratiska rättigheter för alla. Men den senaste tiden har utvecklingen gått i motsatt riktning.

Två kvinnor slåss om en rissäck som kastades från en lastbil med hjälpsändningar. Det råder stor brist på mat och förnödenheter i flyktinglägren.

MILITÄREN har sagt att den offensiv som de genomför i Rakhinestaten i västra Burma, är ett svar på attacker från militanta rohingyer den 25 augusti, då 12 burmesiska poliser dödades.

I senaste avsnittet av OmVärlden Podd diskuterar vår reporter Axel Kronholm hur man bör förstå den tidigare demokratiikonens hållning och vad som kan tänkas hända härnäst, och frågar sig om västvärldens fokus på Aung San Suu Kyi snarare ytterligare spelrum för militären inne i Burma.

 

Rohingyaflyktingar försöker få en del av den mathjälp och det vatten som donerats av lokala välgörenhetsorganisationer.

Mohammed förlorade sitt ben när han sköts av den burmesiska militären. Här står han i det provisoriska flyktingläger där han bor nu.

ISMAIL FERDOUS, som är på plats i Cox’s Bazar, berättar att synen av flyktingarna som breder ut sig påminner honom om bilder han sett på flyktingar från Bangladesh självständighetskrig år 1971.

– Jag har tidigare fotograferat flyktingar som försöker ta sig från Syrien till Turkiet, eller från Afrika till Italien, men att se en liknande situation i mitt eget land var väldigt känslosamt för mig. Jag kände mig också stolt över att mitt land, Bangladesh, låter flyktingarna komma in och inte tvingar tillbaka dem till det folkmord de flytt från.

En rohingyakvinna hamnar på marken när det utbryter panik i samband med utdelning av mathjälp till flyktingar i Cox’s bazar.

Burma

  •  Burma blev självständigt från Storbritannien 1948
  •  Militären har sedan en kupp 1962 styrt landet i olika skepnader
  •  Mellan 1989 och 2010 satt Aung San Suu Kyi i husarrest totalt 15 år.
  • 2015 hölls fria val som vanns av Aung San Suu Kyi och hennes parti National League For Democracy

Rök från brinnande byar syns i fjärran samtidigt som flyktingar som tagit sig över till Bangladesh väntar på att få hjälp.

Om fotografen

Ismail Ferdous är fotograf, född 1989 i Bangladesh, med uppdragsgivare som bland andra New York Times, Washington Post, Al Jazeera America, UNDP, Associated Press och Oxfam.

Detta har hänt

1982: rohingyafolket görs statslösa genom 1982 års medborgarskapslag där folkgruppen utelämnas ur sammanställningen av Burmas ”nationella etniciteter”
2012: sekteristiska upplopp i Rakhinestaten, både buddhister och muslimer dödas, närmare 100 000 rohingyer fördrivs och hamnar som internflyktingar i läger.
2015: tiotusentals flyktingar lämnar Burma sjövägen mot länder som Malaysia och Thailand, många dör på vägen eller faller offer för människosmugglare
2016: den 9 oktober attackerar militanta rohingyer en polispostering, nio poliser dödas. Militär och polis svarar med urskillningslöst våld mot civila rohingya.
2017: den 25 augusti utför militanta rohingyer från Arakan Rohingya Salvation Army en koordinerad attack på flera polisposteringar, 12 poliser dödas. Säkerhetsstyrkorna svarar med allt intensivare utrensningsoperationer. På tre veckor flyr närmare 400 000 rohingyer till Bangladesh.

Share This