Svalbards fröer ska rädda världen

Fröer i Svalbard

Det nya klimatet ställer framtidens matproduktion på ända. Finns lösningen i domedagsvalvet på Svalbard?

Djupt nere i permafrosten på Svalbard finns det så kallade domedagsrummet. För att komma hit ner måste man passera genom fyra låsta dörrar. Ingen person har alla fyra nycklarna och rummet är säkrat från både krig, sjukdomar, klimatförändringar och naturkatastrofer. Oavsett vad som händer i världen ska platsen förbli intakt.

Så vad är det som är så viktigt att skydda? Domedagsrummets enda uppgift är att fungera som ett globalt frölager. Ett slags bankfack där länder kostnadsfritt lagrar in säkerhetskopior av sina viktigaste fröer. Nästan allt vi äter börjar med ett frö, men de senaste åren har jordbruket blivit allt mer likriktat. FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation, FAO, uppskattar att 75 procent av de grödor i världen som odlades vid 1900-talets början har gått förlorade.

Domedagsvalvet i Svalbard

Det globala frövalvet på Svalbard rymmer just nu 880 000 fröprover. Ett 70-tal nationer har valt att skicka fröer till Svalbard.

SYRIEN VAR ett av många länder som började inse vikten av gamla fröer. För att inte riskera att bli av med ytterligare biologisk mångfald dammsögs landet på urgamla grödor. De fryståliga fröerna placerades i gigantiska frysboxar och 1983 inrättades en nationell genbank i Aleppo.

Runt om i världen ploppade liknande genbanker upp, så även i Sverige. Men den syriska genbanken pekades snabbt ut som en av världens viktigaste.

– Korn och vete har sitt ursprung i Syrien. Man var alltså först i världen med att odla dessa grödor. De här genetiska resurserna är superviktiga, säger genbankschefen Ahmed Amri.

En del riktigt gamla vetesorter från Syrien kan nämligen besitta helt unika egenskaper att växa i ett extremt torrt klimat. Andra sorter har växt på samma plats i tusentals år och blivit väldigt sjukdomsresistenta. Gener som ska användas för att utveckla framtidens grödor.

När Svalbards globala frövalv invigdes 2008 var Syrien ett av de första länderna som tog chansen att skicka säkerhetskopior på sina viktiga fröer. Det var Ahmed Amris ansvar att samordna och koordinera arbetet. Det tog flera år.

– Till slut hade vi skickat 160 000 fröprover till Svalbard, men då visste vi inte att vi skulle behöva begära tillbaka dem, säger Ahmed Amri.

Ahmed Amri

Ahmed Amri är son till en bonde. Efter att ha studerat agronoms på universitetet valde han att specialisera sig inom växtförädling.

Frövalvet Svalbard

Svalbard är världens nordligaste samhälle och det globala frövalvet är byggt inne i permafrosten. En 135 meter lång tunnel leder rakt ner till domedagsrummet.

Frövalvet Svalbard

Svalbard är världens nordligaste samhälle och det globala frövalvet är byggt inne i permafrosten. En 135 meter lång tunnel leder rakt ner i domedagsrummet.

 

Frövalvet Svalbard

I domedagsrummet är det 18 minusgrader året om.

 

 

 

Aly Abou-Sabaa

Aly Abou-Sabaa är generaldirektör på ICARDA som jobbar för att främja jordbruk i torra områden

NÄR DE första bomberna började regna från himlen i mars 2011 hoppades Ahmed Amri att oroligheterna skulle lägga sig. Han och hans kollegor stannade kvar i landet så länge de vågade, men när kriget nådde Aleppo bestämde de sig för att fly. Kvar lämnades tusentals nedfrysta frön.

För att kunna fortsätta sitt arbete i jakten på livsviktiga gener kontaktade de Svalbards globala frövalv. De ansvariga blev lite överrumplade. Sedan valvet öppnade 2008 hade världens länder lagrat in hundratusentals fröer i domedagsvalvet. Nu ville ett land för första gången göra ett uttag.

– I oktober 2015 skeppades tusentals fröer från Svalbard till Libanon och Marocko där vi hade bosatt oss och byggt upp nya genbanker. Sedan var det bara att börja plantera, säger Ahmed Amri.

Tillsammans med sina kollegor satte han flera tusen fröer i jorden. I takt med att grödorna mognade och de nya fröerna samlades in kunde de fortsätta arbetet med att utveckla nästa generations grödor. Några av de nya sorterna har han stora förhoppningar på och materialet är alldeles för viktigt för att bara finnas i ett enda exemplar. Nu ska de på nytt placera säkerhetskopior av sina fröer på Svalbard.

En vinterdag ett och ett halvt år senare landar han i kakifärgade linnebyxor på världens nordligaste flygplats i Longyearbyen. Ahmed Amri och hans kollega Aly Abou-Sabaa får låna vantar och skoteroveraller. Bara några kilometer bort skymtas Svalbards globala frövalv inbäddat i ett gnistrande vitt snötäcke.

Domedagsvalvet på Svalbard byggdes med ambitionen att bevara fröer i händelse av krig eller naturkatastrof. Nu har det inträffat något som gör att man för första gången i frövalvets historia haft nytta av de lagrade fröerna.

FRÖVALVET, SOM utgörs av en hög betongkonstruktion, ligger på en kulle. Placeringen är ingen slump. Ingenjörerna har räknat ut att om landisarna på både Grönland, Arktis och Antarktis skulle smälta och få havet att stiga skulle valvet hamna ovanför vattenytan.

Frövalvet konstruerades till och med för att stå emot en atombomb. Ingenjörerna missade dock en viktig aspekt. Konstruktionen bygger på att berget är inbäddat i permafrost, men klimatförändringarna har gjort att temperaturerna successivt höjts. I höstas tinade permafrosten och vatten läckte in i konstruktionen. Fröerna var aldrig hotade under översvämningen, men incidenten skapade tidningsrubriker runt om i världen.

Ahmed Amri står nu förväntansfull utanför det globala frövalvet iklädd skoteroverall. När porten öppnas möts vi av en lång betongtunnel. Media från hela världen medverkar och kamerablixtarna smattrar.

Svalbard

Land: Norge

Centrum: Longyearbyen

Yta: 61 022 kvadratkilometer

Folkmängd: 2642, varav samtliga är forskare och studenter, samt ett kolkraftverk.

Svalbard består av 7 olika öar, och på öarna förekommer isbjörn. Det är därför lag på att ha med sig gevär för att kunna försvara sig.

MARIE HAGA tar ordet. Hon är vd på organisationen Crop Trust som tillsammans med norska lantbruksdepartementet finansierar driften av valvet.

– När det globala frövalvet byggdes såg vi det som en slags livförsäkring för jordens befolkning. Vi hoppades att det aldrig skulle behöva användas, men det kom till användning tidigare än vi hade trott, säger Marie Haga.

Hon har stora förhoppningar på de syriska fröerna. Den syriska genbanken har länge varit en del av ICARDA, International Center for Agricultural Research in the Dry Areas, som till stor del finansieras av biståndspengar. De är specialiserade på grödor som klarar av att växa i extremt torra områden och just torka är redan nu en av de vanligaste orsakerna till matbrist i världen. I linje med klimatförändringarna väntas de torra områdena dessutom bli ännu torrare. Det gäller i Mellanöstern, men också i exempelvis Australien och Afrika.

– Matproducenterna har aldrig stått inför en så här stor utmaning. Världens befolkning ökar och mängden odlingsbar jordbruksmark minskar i takt med att klimatet blir varmare. Det kan tyckas hopplöst, men det finns en resurs som vi ännu inte har utnyttjat fullt ut och det är mångfalden hos alla världens fröer, säger Marie Haga.

Marie Haga, vd på organisationen Crop Trust som finansierar driften av domedagsrummet tillsammans med norska lantbruksdepartementet.

 

 

Frövalvet Svalbard

Hyllsystemen i domedagsrummet präglas av påfallande mycket ordning och reda. Så måste det vara. Det som står på alla lappar och lådor måste kunna läsas om 2000 år. Då går det inte att slarva.

Torka, översvämningar, saltvattenintrång och grundvattenbrist är bara några av problemen som den globala livsmedelsproduktionen står inför. Nu hoppas man att Syriens unika fröer ska kunna avvärja framtida svältkatastrofer.

DET EKAR i betongen när lasten rullas ner i den 135 meter långa tunneln. Ju längre in i permafrosten vi kommer, desto kallare blir det. Till slut möts vi av en hel vägg som är täckt av ett tjockt lager is. Iskristallerna är hårda som stålsträngarna på en gitarr. När tumvanten försiktigt glider över väggen sjunger isen.

Dörren till domedagsrummet öppnas och termometern visar 18 stabila minusgrader. Alla bär varsin låda med fröer. Raderna av hyllsystem präglas av påfallande mycket ordning och reda. Delegationen tar sikte på ett hyllplan som än så länge står tomt.

– Det här är 12 000 år av jordbruk som vi står och håller i nu. Det känns stort att vi lyckats rädda de här viktiga naturresurserna. Vi vet att utmaningarna blir större och större med klimatförändringarna. Det finns plantor i de här lådorna som kan lösa framtidens matproduktion, säger Ahmed Amri.

Med vördnad och ömhet tar han sin svarta låda. Försiktigt placerar han den på rätt plats.

Svalbards fröer ska rädda världen

Fröer i Svalbard

Det nya klimatet ställer framtidens matproduktion på ända. Finns lösningen i domedagsvalvet på Svalbard?

Djupt nere i permafrosten på Svalbard finns det så kallade domedagsrummet. För att komma hit ner måste man passera genom fyra låsta dörrar. Ingen person har alla fyra nycklarna och rummet är säkrat från både krig, sjukdomar, klimatförändringar och naturkatastrofer. Oavsett vad som händer i världen ska platsen förbli intakt.

Så vad är det som är så viktigt att skydda? Domedagsrummets enda uppgift är att fungera som ett globalt frölager. Ett slags bankfack där länder kostnadsfritt lagrar in säkerhetskopior av sina viktigaste fröer. Nästan allt vi äter börjar med ett frö, men de senaste åren har jordbruket blivit allt mer likriktat. FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation, FAO, uppskattar att 75 procent av de grödor i världen som odlades vid 1900-talets början har gått förlorade.

Domedagsvalvet i Svalbard

Det globala frövalvet på Svalbard rymmer just nu 880 000 fröprover. Ett 70-tal nationer har valt att skicka fröer till Svalbard.

SYRIEN VAR ett av många länder som började inse vikten av gamla fröer. För att inte riskera att bli av med ytterligare biologisk mångfald dammsögs landet på urgamla grödor. De fryståliga fröerna placerades i gigantiska frysboxar och 1983 inrättades en nationell genbank i Aleppo.

Runt om i världen ploppade liknande genbanker upp, så även i Sverige. Men den syriska genbanken pekades snabbt ut som en av världens viktigaste.

– Korn och vete har sitt ursprung i Syrien. Man var alltså först i världen med att odla dessa grödor. De här genetiska resurserna är superviktiga, säger genbankschefen Ahmed Amri.

En del riktigt gamla vetesorter från Syrien kan nämligen besitta helt unika egenskaper att växa i ett extremt torrt klimat. Andra sorter har växt på samma plats i tusentals år och blivit väldigt sjukdomsresistenta. Gener som ska användas för att utveckla framtidens grödor.

När Svalbards globala frövalv invigdes 2008 var Syrien ett av de första länderna som tog chansen att skicka säkerhetskopior på sina viktiga fröer. Det var Ahmed Amris ansvar att samordna och koordinera arbetet. Det tog flera år.

– Till slut hade vi skickat 160 000 fröprover till Svalbard, men då visste vi inte att vi skulle behöva begära tillbaka dem, säger Ahmed Amri.

Ahmed Amri

Ahmed Amri är son till en bonde. Efter att ha studerat agronoms på universitetet valde han att specialisera sig inom växtförädling.

Frövalvet Svalbard

Svalbard är världens nordligaste samhälle och det globala frövalvet är byggt inne i permafrosten. En 135 meter lång tunnel leder rakt ner till domedagsrummet.

Frövalvet Svalbard

Svalbard är världens nordligaste samhälle och det globala frövalvet är byggt inne i permafrosten. En 135 meter lång tunnel leder rakt ner i domedagsrummet.

 

Frövalvet Svalbard

I domedagsrummet är det 18 minusgrader året om.

 

Aly Abou-Sabaa

Aly Abou-Sabaa är generaldirektör på ICARDA som jobbar för att främja jordbruk i torra områden

 

NÄR DE första bomberna började regna från himlen i mars 2011 hoppades Ahmed Amri att oroligheterna skulle lägga sig. Han och hans kollegor stannade kvar i landet så länge de vågade, men när kriget nådde Aleppo bestämde de sig för att fly. Kvar lämnades tusentals nedfrysta frön.

För att kunna fortsätta sitt arbete i jakten på livsviktiga gener kontaktade de Svalbards globala frövalv. De ansvariga blev lite överrumplade. Sedan valvet öppnade 2008 hade världens länder lagrat in hundratusentals fröer i domedagsvalvet. Nu ville ett land för första gången göra ett uttag.

– I oktober 2015 skeppades tusentals fröer från Svalbard till Libanon och Marocko där vi hade bosatt oss och byggt upp nya genbanker. Sedan var det bara att börja plantera, säger Ahmed Amri.

Tillsammans med sina kollegor satte han flera tusen fröer i jorden. I takt med att grödorna mognade och de nya fröerna samlades in kunde de fortsätta arbetet med att utveckla nästa generations grödor. Några av de nya sorterna har han stora förhoppningar på och materialet är alldeles för viktigt för att bara finnas i ett enda exemplar. Nu ska de på nytt placera säkerhetskopior av sina fröer på Svalbard.

En vinterdag ett och ett halvt år senare landar han i kakifärgade linnebyxor på världens nordligaste flygplats i Longyearbyen. Ahmed Amri och hans kollega Aly Abou-Sabaa får låna vantar och skoteroveraller. Bara några kilometer bort skymtas Svalbards globala frövalv inbäddat i ett gnistrande vitt snötäcke.

Domedagsvalvet på Svalbard byggdes med ambitionen att bevara fröer i händelse av krig eller naturkatastrof. Nu har det inträffat något som gör att man för första gången i frövalvets historia haft nytta av de lagrade fröerna.

FRÖVALVET, SOM utgörs av en hög betongkonstruktion, ligger på en kulle. Placeringen är ingen slump. Ingenjörerna har räknat ut att om landisarna på både Grönland, Arktis och Antarktis skulle smälta och få havet att stiga skulle valvet hamna ovanför vattenytan.

Frövalvet konstruerades till och med för att stå emot en atombomb. Ingenjörerna missade dock en viktig aspekt. Konstruktionen bygger på att berget är inbäddat i permafrost, men klimatförändringarna har gjort att temperaturerna successivt höjts. I höstas tinade permafrosten och vatten läckte in i konstruktionen. Fröerna var aldrig hotade under översvämningen, men incidenten skapade tidningsrubriker runt om i världen.

Ahmed Amri står nu förväntansfull utanför det globala frövalvet iklädd skoteroverall. När porten öppnas möts vi av en lång betongtunnel. Media från hela världen medverkar och kamerablixtarna smattrar.

MARIE HAGA tar ordet. Hon är vd på organisationen Crop Trust som tillsammans med norska lantbruksdepartementet finansierar driften av valvet.

– När det globala frövalvet byggdes såg vi det som en slags livförsäkring för jordens befolkning. Vi hoppades att det aldrig skulle behöva användas, men det kom till användning tidigare än vi hade trott, säger Marie Haga.

Hon har stora förhoppningar på de syriska fröerna. Den syriska genbanken har länge varit en del av ICARDA, International Center for Agricultural Research in the Dry Areas, som till stor del finansieras av biståndspengar. De är specialiserade på grödor som klarar av att växa i extremt torra områden och just torka är redan nu en av de vanligaste orsakerna till matbrist i världen. I linje med klimatförändringarna väntas de torra områdena dessutom bli ännu torrare. Det gäller i Mellanöstern, men också i exempelvis Australien och Afrika.

– Matproducenterna har aldrig stått inför en så här stor utmaning. Världens befolkning ökar och mängden odlingsbar jordbruksmark minskar i takt med att klimatet blir varmare. Det kan tyckas hopplöst, men det finns en resurs som vi ännu inte har utnyttjat fullt ut och det är mångfalden hos alla världens fröer, säger Marie Haga.

Marie Haga, vd på organisationen Crop Trust som finansierar driften av domedagsrummet tillsammans med norska lantbruksdepartementet.

 

 

Frövalvet Svalbard

Hyllsystemen i domedagsrummet präglas av påfallande mycket ordning och reda. Så måste det vara. Det som står på alla lappar och lådor måste kunna läsas om 2000 år. Då går det inte att slarva.

Torka, översvämningar, saltvattenintrång och grundvattenbrist är bara några av problemen som den globala livsmedelsproduktionen står inför. Nu hoppas man att Syriens unika fröer ska kunna avvärja framtida svältkatastrofer.

DET EKAR i betongen när lasten rullas ner i den 135 meter långa tunneln. Ju längre in i permafrosten vi kommer, desto kallare blir det. Till slut möts vi av en hel vägg som är täckt av ett tjockt lager is. Iskristallerna är hårda som stålsträngarna på en gitarr. När tumvanten försiktigt glider över väggen sjunger isen.

Dörren till domedagsrummet öppnas och termometern visar 18 stabila minusgrader. Alla bär varsin låda med fröer. Raderna av hyllsystem präglas av påfallande mycket ordning och reda. Delegationen tar sikte på ett hyllplan som än så länge står tomt.

– Det här är 12 000 år av jordbruk som vi står och håller i nu. Det känns stort att vi lyckats rädda de här viktiga naturresurserna. Vi vet att utmaningarna blir större och större med klimatförändringarna. Det finns plantor i de här lådorna som kan lösa framtidens matproduktion, säger Ahmed Amri.

Med vördnad och ömhet tar han sin svarta låda. Försiktigt placerar han den på rätt plats.

Svalbard

Land: Norge

Centrum: Longyearbyen

Yta: 61 022 kvadratkilometer

Folkmängd: 2642, varav samtliga är forskare och studenter, samt ett kolkraftverk.

Svalbard består av 7 olika öar, och på öarna förekommer isbjörn. Det är därför lag på att ha med sig gevär för att kunna försvara sig.

Agenda 2030 – en strävan framåt

Den 25 september 2015 antog FN:s generalförsamling resolutionen Agenda 2030 för en hållbar utveckling. Agendan innebär att alla 193 medlemsländer i FN förbundit sig att arbeta för att uppnå en socialt, miljömässigt och ekonomiskt hållbar värld till år 2030. Agendan innehåller 17 mål och 169 delmål, som i Sverige kallas de Globala målen.

I ett samarbete mellan Al Kompis och OmVärlden har de två medierna tagit fokus på vad Sverige kan göra, vilken roll biståndet har, vi har träffat svenska ministrar, flyktingar och rest till Libanon, men också dykt ner i vårt eget middagsbord och makten över maten.

Läs mer om Agenda 2030 här, och följ våra olika reportage på omvarlden.se och alkompis.se

Share This