Varför svälter Guatemalas barn?

swirl-vit2

Nästan hälften av alla barn under fem år i Guatemala är kroniskt undernärda. Orsaken är den avgrundsdjupa klyftan i landet, mellan de som äger och de som inget har. Fotografen Jesper Klemedsson har följt barnen som kommit i kläm.

Guatemala gränsar i norr till Mexiko, i nordost till Belize och i söder till El Salvador och Honduras. Längs Stillahavskusten böljar bördiga slätter. Klimatet är perfekt för att odla sockerrör, bananer, kaffe och kakao. Landets ekonomi är starkare än alla grannarnas – ja, den är starkast i hela Centralamerika.

Men många av Guatemalas barn får inte tillräckligt mycket mat att äta. Närmare en miljon barn lider av kronisk undernäring. Bland landets majoritet, ursprungsbefolkningen, är uppemot sju av tio barn kroniskt undernärda. Situationen i Guatemala är därmed långt värre än de flesta afrikanska länder som ofta får representera undernäringen i media.

MELLAN ÅREN 1960 och 1996 skakades Guatemala av ett blodigt inbördeskrig. Bakom kriget låg framför allt de enorma sociala och ekonomiska klyftorna i landet. De försvann inte i och med att fredsavtalet slöts. Guatemala är fortfarande ett av de länder i världen där inkomtfördelningen är som mest skev. Även om Guatemala räknas som ett lägre medelinkomstland lever över hälften av befolkningen i fattigdom. På landsbygden är det många fler än så.

Majoriteten av dem som lever på landsbygden arbetar inom jordbruket. Sektorn sysselsätter hälften av landets arbetskraft. Men trots att jordbruket står för ungefär en fjärdedel av landets bruttonationalprodukt och två tredjedelar av exporten kommer vinsterna bara ett fåtal till del. Närmare 70 procent av den odlingsbara marken ägs av tre procent av landets invånare, alla privata markägare. Ända sedan 1531 domineras landets ekonomi och politik av endast 48 familjer.

HUNGERPROBLEMATIKEN har strukturella orsaker, men istället för att försöka balansera inkomstfördelningen och ägarstrukturen försöker den guatemalanska staten lösa situationen med sociala insatser. Resultatet är ett sedan länge etablerat biståndsberoende. Bara Sverige har de senaste 17 åren gett 2,74 miljarder kronor i bistånd till Guatemala.

Sedan 2000 har andelen kroniskt undernärda barn ökat samtidigt som landets ekonomi har växt. Lite talar alltså för att den utbredda undernäringen och sneda inkomst­fördelningen inom de närmaste åren kommer att förbättras. Snarare tvärtom. favicon-16x16

TVÅ KUSTER. Guatemala har en storslagen natur, kust mot två hav och en levande ursprungs­folks­kultur. Men turismen är begränsad på grund av det utbredda våldet och korruptionen. Landet är en republik och befolkningen uppgår till drygt 15 miljoner, varav hälften är urinvånare.

  • De 20 procent mest förmögna äger 57,2 procent av landets tillgångar. 57.2%
  • De 20 procent fattigaste äger 3,9 procent av landets tillgångar. 3.9%

KAMP OM LAND. På en tidigare majsodling utanför Patulul Such ligger nu gummiträdsplantagen Santa Cecilia. Storskaliga företagsexpansioner tävlar i Guatemala med småskaliga bönder om land. Hushåll som tidigare varit självförsörjande måste allt oftare förlita sig på den lokala marknaden.

BASFÖDA. För många familjer består födan framför allt av tortillas med bönor och eventuellt någon grönsak.

UNDERNÄRD UPPVÄXT. Trinidad Andrés Vargas, 7 år, bor i byn Agua Escondida tillsammans med sin mamma, pappa och sju syskon. Trinidad har enligt mamman alltid varit undernärd. Ofta syns inte undernäring utanpå. Tre av fyra barn som riskerar att dö av undernäring visar inga yttre tecken på svält. De livshotande skadorna drabbar istället insidan av kroppen, främst hjärnan.

OSÄKER TILLVARO. Elmer Diaz Bixcul, 4 år, i byn San Gregorio. Han har sex syskon, mamma och pappa. Förutom han själv är tre av hans syskon kroniskt undernärda. Föräldrarna försörjer sig på de daglönejobb som erbjuds.

PARADOX. Hus i Salvador Xolwitz, Nuevo San Carlos. Guatemala räknas som ett lägre medelinkomstland. Trots det har landet världens fjärde högsta andel kroniskt undernärda barn. Högre än Haiti och de flesta afrikanska länder söder om Sahara.

JORDLÖSA. Isabela Tuc Chiroy är fem år och bor i byn Canton Pawakal, Cerro de Oro. Isabela hade från början tio syskon, men tre har dött efter sjukdomar relaterade till undernäring. Hennes mamma är ensamstående efter att pappan supit sig till döds. Hon väver och tvättar kläder för att få ihop pengar, men maten räcker inte till. Familjen hyr sitt hus och har ingen egen jord.

LÅG INKOMST. Wilder Ben Jamin, 3 år, i byn San Juan, El Mirador. Bor tillsammans med sin bror, mamma och pappa. Pappan har en osäker sysselsättning som daglönearbetare på de lokala jordbruken. För 15 dagars arbete tjänar han motsvarande 400 svenska kronor, runt 25 kronor per dag. En liter mjölk kostar 13 kronor i affären.

DÅLIG START. Utvecklingskurva för spädbarn i byn Agua Escondida i San Antonio. Den guatemalanska ursprungsbefolkningens barn föds in i ett socialt underläge. Fördelningen av inkomster och mark är extremt ojämlik, varför också barnadödligheten kan jämföras med världens absolut fattigaste länder.

UTSATT FAMILJ. Celso Israel, 6 år i byn Chitulul. Familjen består av åtta personer. Celso är den i familjen som är värst drabbad av undernäring, men samtliga av hans syskon är också kroniskt undernärda. Utöver tortillas, bönor och grönsaker ransonerar familjen vanligen fem ägg för tre dagar framåt.

 

DRÖMMER OM LAND. Ruth Tecun är 4 år och bor tillsammans med sex syskon, mamma och pappa i byn San Gregorio. Familjen hyr en bit land, men de hoppas på att en dag kunna få äga sin egen mark för att bli självförsörjande.

LEKLUST. Hopprep på jordgolv i byn Agua Escondida, San Antonio. På landsbygden lever upp till 8 av 10 guatemalaner i fattigdom. Detta och de stora ekonomiska och sociala klyftorna till trots finns det alltid utrymme för lek.

LÖNEN GÅR TILL SPRIT. Pascuala Lopez Pup, 6 år, bor tillsammans med mamma, pappa och lillasyster i byn La Cumbre, Cerro de Oro. Pappan är daglönearbetare på olika jordbruk i området, men lönen räcker aldrig. Dessutom super han bort det mesta av den lilla lön han får.

NYBLIVNA JORDÄGARE. Femåriga Maria Tiñu Kinus pappa har arbete ungefär fem månader om året. I byn där de lever, Nuevo Provendencia, har invånarna med kyrkans hjälp köpt loss mark från ett storjordbruk. Trots detta är närmare 70 procent av byns barn fortfarande kroniskt undernärda. I övergången från daglönearbete till småbönder försöker lokala bondeorganisationer att utbilda byborna i att bli självförsörjande.

STÖD FRÅN KYRKAN. Religiöst altare i byn Pampojila. För många fattiga har delar av kyrkan blivit en av få organisationer som på allvar faktiskt arbetar för deras intressen. Radikala präster tar deras sida i kampen om odlingsbar mark, dels som förhandlare gentemot storjordbruk, dels har präster i vissa fall skänkt bönder mark.

MATEN RÄCKER INTE. Yoselin Perez Valasquez, 3 år, bor i byn San Antonio tillsammans med lillasyster Emma, samt mamma och pappa. Familjen har ingen mark att bruka och saknar ofta mat. Familjens kost består främst av bönor och ris, frukt och grönsaker och örter som mamman samlar från berget. En egentligen ganska bra kost, men portionerna är för små för att de ska räcka till hela familjen.

Guatemala är det tolfte mest ojämlika landet i världen.

Den förväntade medellivslängden ligger på 72 år.

Svenskt bistånd i miljoner kronor till Guatemala under 2014.

ARBETSLÖS. Jordin Lopez, 1 år, tillsammans med mamma Elvira Lopez Xicay, 45 år, i byn San Juan, El Mirador. Förutom Jordin är även storebror Juan kroniskt undernärd. Mamman är ensamstående och utan arbete med tio barn.

Berätta vidare?