Året i OmVärlden 2018

Ödesmöte för klimatet, #metoo-tsunami i biståndsbranschen, attacker mot Palestinabiståndet och fifflande Idea-chefer. Det är några av alla händelser som OmVärlden rapporterat om under året.

Januari

 

Trump skriver på gag-rule. Skärmdump från CNN.

En av de första sakerna en republikansk president brukar göra är att skriva under “gag-rule” – så även Donald Trump. Det här sker ofta för att blidka den kristna högern som stött presidentkandidaten. Foto:  CNN

Ett år med gag rule

I början av 2018 hade det gått ett år sedan USA:s nyvalde president Donald Trump, som sitt allra första beslut, återinförde the gag rule som stoppade amerikanskt bistånd till organisationer som kunde kopplas samman med abort. Biståndsvärlden skakades om och organisationer som var beroende av amerikanskt bistånd hade svårt att anpassa sig.

Men de som verkligen fick betala priset var fattiga kvinnor i utvecklingsländer. OmVärlden utvärderade det första året med gag rule.

 

Vad är global gag rule?

Mexico City Policy, i folkmun kallad gag rule – “munkavleregeln” är en policy som stoppar amerikansk finansiering till alla icke-statliga organisationer (NGO) som informerar om abort, hänvisar kvinnor till abortkliniiker, eller arbetar med politisk påverkan för att förändra ett lands syn på aborter. Nu måste organisationerna välja mellan att inte hjälpa kvinnor som är i behov av abort eller förlora finansiellt stöd från USA – och enligt många organisationer från civilsamhället kommer det leda till katastrof.

 

Trumps version:

Tidigare har global gag rule endast gällt de pengar som går till organisationer som får amerikanskt stöd för att arbeta med just sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter – drygt 600 miljoner dollar. Nu gäller policyn istället hela den amerikanska budgeten för global hälsa – ett stöd på cirka 9 miljarder dollar. USA är det land i världen som har störst budget dedikerad för att främja global hälsa.

Denna gång slår alltså global gag rule bredare – och påverkar även de organisationer som arbetar med HIV, tuberkulos, malaria och barnsjukvård. Arbetar de med abortfrågan på något sätt så ryker pengarna.

Februari


“Det här handlar om något annat – ett systemfel” – Amira Malik-Miller, tidigare Sidamedarbetare.

Trump skriver på gag-rule. Skärmdump från CNN.

Den brittiska biståndsorganisationen skakas av en sexköpsskandal. Kvinnan på bild har inget med Oxfam-skandelen att göra. Foto: Jonathan Torgovnik/Getty Images

#metoo skakar om biståndsbranschen

Efter att vittnesmål om sexuella trakasserier och övergrepp skakat om kultur- och medievärlden under hösten hade turen nu kommit till biståndsbranschen. Ett avslöjande om att sju medarbetare för Oxfam, inklusive landchefen, utnyttjat prostituerade under jordbävningskatastrofen på Haiti 2010 slog ner som en bomb. Männen hade sedan obehindrat kunnat gå vidare till andra jobb i biståndsbranschen.

Det visade sig att huvudmannen, landchefen för Oxfam, hade blivit påkommen med sexköp i Liberia redan 2005. Den som avslöjade honom då var den svenska visselblåsaren Amira Malik-Miller. Tre år senare, när hon arbetade som handläggare på Sida, dök samma man åter upp på en ansökningshandling från Oxfam i Tchad där han blivit chef. Återigen slog Amira Malik-Miller larm. Trots det betalade Sida ut pengar till Oxfam i Tchad och det är oklart om informationen om mannen gick vidare från Sida till Oxfam.

Efter Oxfam-skandalen uppdagades fler skandaler i en rad andra biståndsorganisationer. Här har OmVärlden samlat hela vår bevakning av #metoo i biståndsbranschen.

 

Mars


“Att EU har betalat för övervakningen av en flyktingmur mellan Syrien och Turkiet är det ett lågvattenmärke i EU:s migrations- och turkietpolitik.” – Ulrika Modéer

Trump skriver på gag-rule. Skärmdump från CNN.

En turkisk soldat patrullerar gränsen till Syrien söder om staden Kills. Murens övervakningssystem gör det i princip omöjligt att fly, övervakningen är delvis finansierad av EU. Foto: REUTERS/Murad Sezer

Svenska biståndspengar går till att stoppa flyktingar

En omfattande granskning av bland annat DanWatch kunde visa att EU betalat för Turkiets köp av militär utrustning för att förstärka sin gränsbevakning mot Syrien. OmVärlden kunde sedan avslöja att pengarna kom från EU:s biståndsbudget, däribland svenska biståndspengar.

Sverige har under hårda förhandlingar om EU:s biståndspolitik tidigare drivit linjen att bistånd inte ska gå till militära medel. Enligt dåvarande statssekreterare Ulrika Modéer stred militarisering av den turkiska gränsen mot svensk biståndspolicy.

 

April

Parul Sharma sommarprat 2016

Parul Sharma, människorättsjurist, satt med i den svenska Agenda 2030 – delegationen tills början på 2018 då hon meddelade sin avgång.
Foto: Fredrik Sandberg / TT

”Tyvärr har Sida och Utrikesdepartementet blivit annonsplatser för företag”

Årets mest omdebatterade biståndscitat stod troligen hållbarhetsexperten Parul Sharma för när hon för första gången talade ut om varför hon hoppat av som ordförande för Agenda 2030-delegationen i en intervju med OmVärlden. Avhoppet var en konsekvens av regeringens beslut att låta privata företag ta plats i delegationen.

OmVärlden har tidigare tillsammans med tidningen Arbetet beskrivit företagens allt mer framträdande roll i biståndet. Bakgrunden är finansieringen av de globala målen. För att nå målen krävs det, enligt en beräkning från FN, investeringar på 30 000 miljarder kronor om året fram till år 2030. Knäckfrågan är hur väl företagens egenintresse egentligen går att kombinera med biståndets allmänintresse.

I en intervju med OmVärlden i november fasthåller dock Ulrika Modéer, numera assisterande generalsekreterare för FN:s utvecklingsprogram UNDP, företagen som en viktig aktör och att “Det måste vara ett lagspel och alla aktörer behövs.”

April var också månaden för OmVärldens årliga lönelista, där cheferna för Idea och Swedfund toppade. Idea-chefen Yves Letermes inkomst skulle vi för övrigt få anledning att återkomma till under maj månad

 

Maj

OmVärldens reporter Mikael Färnbo ringde upp Idea-chefen Yves Leterme för att konfrontera honom. Hör här hur Leterme svarar. Foto: European Council/ Wikimedia Commons

Idea-chefen använde biståndsmedel för att slippa betala skatt

OmVärlden kunde avslöja att Idea-chefen, den före detta belgiska premiärministern Yves Leterme, låtit biståndsmedel bekosta advokater i en tvist för att slippa inkomstbeskattning i Belgien. Han hade också ersatts av Idea för en upptaxering med nästan en halv miljon kronor.

Senare avslöjade OmVärlden att Yves Leterme polisanmält den anonyma visselblåsare som slagit larm om skatteaffären. I en extern revision beskrevs även Yves Letermes ledarskap som ”auktoritärt” och anställda vittnade om mobbning och diskriminering av kvinnor på arbetsplatsen.

När OmVärlden efter månader av försök till slut fick tag på Yves Leterme valde han att upprepa exakt samma svar på alla frågor vi ställde – sammanlagt 15 gånger. Här kan man lyssna på intervjun.

Efter skandalerna har styrelsen för Idea beslutat att inte ge Leterme förnyat förtroende och jakten på hans ersättare har nu börjat.

 

Samma månad chockades världen över det urskillningslösa våldet mot palestinska demonstranter i Gaza i samband med att USA invigde sin nya ambassad i Jerusalem. OmVärlden samlade in reaktioner från hela världen.

I Berlin samlades palestinier, judar, och vänsteraktivister i protest mot ambassadflytten den 14:e maj, och för palestiniernas rättigheter. Samtidigt blev demonstrationerna i Gaza dödligare än på flera år. Foto: Sean Gallup/Getty Images

I maj hölls det även presidentval i Colombia där fredsavtalet med Farc-gerillan åter stod i centrum. OmVärlden intervjuade två tidigare kvinnliga Farc-medlemmar om jämställdhet, problem och möjligheter i krig och fred. Vi gjorde även två specialpoddar, den ena om biståndets roll och den andra om vad som hänt sedan fredsavtalet.

Juni

Soptipparna är farliga, giftiga och överfulla i Libanon. Foto: Natheer Halawani

Världen drunknar i skräp

I en resa över världen tittade Omvärlden närmare på ett av de mest synliga tecknen på vår ohållbara konsumtionskultur: de ofattbara mängder skräp vi lämnar efter oss som förgiftar miljö och människor och snart fått haven att innehålla mer plast än fisk.

Vi åkte bland annat till Libanon där politisk förlamning och omfattande korruption har lett till att landet helt saknar en plan för att ta hand om sitt eget avfall. I brist på alternativ har sopberg växt upp som svampar ur jorden längs hela den libanesiska medelhavskusten. Giftiga läckor blandat med orenat avloppsvatten rinner rakt ut och kusten är numera så förgiftad att invånarna helt avråds från att bada i havet.

Foto: UNHCR/Andrew McConnell

Den redan utsatta situationen för de nästan en miljon rohingyer som flytt den etniska rensningen i Myanmar förvärrades när monsunregnen nådde flyktinglägret Cox’s Bazar i Bangladesh. Svenskt bistånd till flyktingar och hälsovård ökade under året. OmVärlden rapporterade även på plats från fronten i norra Burma där konflikten eskalerat i skuggan av den etniska rensningen i Rakhine.

Vi kunde också konstatera att antalet i flyktingar i världen ökar för femte året i rad. Nu befinner sig 68 miljoner människor på flykt, de flesta i sitt eget land.

miljoner människor är på flykt världen över

Juli

Folkmassan väntar utanför flygplatsen Gondar, norra Etiopien, där Eritreas president ska möta Etiopiens premiärminister. Efter freden börjar relationerna tina upp. Foto: Eduardo Soteras/AFP

Positiva nyheter från hela världen: Fem bra saker som hände i juli

Från och med i år har vi tagit ett större grepp på just positiva nyheter just för att nyansera bilden av världen – att det på många ställen också händer bra saker. En världsnyhet i juli var den positiva utvecklingen på Afrikas horn när Etiopien och Eritrea undertecknade ett fredsavtal efter en 20 år lång gränskonflikt som kostat 80 000 människor livet. Den nyheten samt bättre arbetsvillkor för kvinnor i Indien och mer skyddad regnskog i Colombia hamnade på månadens lista över positiva nyheter. Vill du bli uppmuntrad kan du här läsa hela vårt urval av positiva nyheter under året.

Fem bra saker som hände i februari:

Över 300 barnsoldater släpptes i Sydsudan och Sverige har utökat stödet till utbildningsfond.

Fem bra saker som hände i juni:

Kvinnor får köra bil i Saudiarabien, Etiopien och Eritrea är på väg mot fred och antalet döda i världens krig minskar.

Fem bra saker som hände i september:

Lag mot homosexualitet i Indien har avskaffats, fler tigrar i Nepal och skräpplockar-dagar i hela världen.

Augusti

Efter vårens blodbad på Gazaremsan fortsatte Trump sin Israel-vänliga politik genom att slakta biståndet till de palestinska områdena samt till FN:s hjälporganisation för Palestinaflyktingar, UNRWA.

En maskerad pojke passerar den statliga radiostationen Nueva Radio Ya, Nicaragua, som börjat brinna under demonstrationerna. Ingen vet vem som är ansvarig för branden. Foto: Carlos Herrera/TT

I Nicaragua förvärrades läget när polis och militär mötte demonstranter med dödligt våld. Sida återupptog sitt demokratibistånd till landet som avslutats fyra år tidigare. Även i Guatemala hårdnade konflikten under året och många oroade sig att en militärkupp var förestående. Situationen i Syd- och Mellanamerika hamnade också i det internationella strålkastarljuset senare under året när en karavan med tusentals migranter började röra sig upp mot gränsen till USA. OmVärlden skrev om orsakerna bakom migrantvågen.

Alliansen oenig om biståndets mål

Inför höstens val genomförde OmVärlden intervjuer med samtliga riksdagspartier om deras bistånds- och utrikespolitik. Av de två blocken visade sig den borgerliga oppositionen vara mest splittrad. Åsikterna gick isär om vilka mål som ska vägleda det svenska biståndet samt om det är Sida eller FN som bäst förmedlar hjälpen. Mellan blocken skiljde sig politiken främst i synen på Palestinabiståndet, Agenda 2030, militära insatser och enprocentsmålet. Här kan du läsa hela vår valbevakning.

September

Det oklara valresultatet i det svenska valet fick branschföreträdare att tycka till och fundera över framtiden för svensk bistånds- och utrikespolitik.

Så kapade den israeliska högern biståndsdebatten om Palestina

Biståndet till Palestina har blivit allt mer ifrågasatt, inte bara i Sverige utan runt om i världen. Det märktes inte minst i OmVärldens partiintervjuer inför valet. Runt om i världen dyker liknande frågor, myter och påståenden upp. Ofta med samma källa i botten: organisationen NGO Monitor med kopplingar till den politiska högern i både Israel och USA.

OmVärlden beslutade sig för att granska vad det finns för grund för påståenden som ”Biståndet betalar lön till terrorister” eller ”Biståndet finansierar anti-semitiska skolböcker” och hur denna propaganda kommit att påverka det svenska och internationella Palestinabiståndet.

Omvärldens redaktion åkte till New York inför öppnandet av FN:s generalförsamlingen och tog tempen på en ifrågasatt organisation som är under stark press att leverera. Reformprocessen, Agenda 2030, klimatet, de fredsbevarande styrkorna och Kinas inflytande mycket står på spel för FN under året.

Sverige verkar dock ha lämnat ett positivt avtryck under sina två år i säkerhetsrådet: ”på tårna, pålästa och principfasta” var några vanliga omdömen när OmVärlden talade runt med ett tjugotal forskare, FN-tjänstemän, diplomater och journalister. Redaktionen tog också en djupare titt på den feministiska utrikespolitiken – framgång eller snygg förpackning?

FN-svenskarna: så fick de jobben i New York

Många unga drömmer om att få arbeta i FN – men hur är det? Och vad krävs för att få jobbet? OmVärlden träffade Luisa och Adel på FN-högkvarteret i New York.

Oktober

Västvärlden bör sluta ge bistånd till Tanzanias regering. Givarna bör istället sätta sig ner och se det här tåget krascha. För det kommer det att göra. Den politik som vår nuvarande president driver är inte hållbar, Fatma Karume, advokat Tanzania.


Fatma Karuma är sedan i våras ordförande för Tanzanias advokatsamfund och en av få som öppet vågar kritisera regimens agerande.Foto: Petter Bolme

I ett av Sveriges största biståndsland Tanzania gick utvecklingen mot större repression, tystade medier och oppositionspolitiker samt hets och förföljelse av homosexuella. En angiveri-kampanj mot homosexuella i Dar Es Salaam skapade en våg av fördömanden från det internationella samfundet. OmVärlden mötte advokaten Fatma Karume som är en av de få som öppet vågar kritisera Magufuli-regimen. Här har vi samlat vår bevakning av utvecklingen i Tanzania.

Läkaren Denis Mukwege är en av årets mottagare av Nobels fredspris. Foto: Torleif Svensson/Läkarmissionen

Svenskt bistånd har stöttat fredspristagaren Denis Mukwege

Den kongolesiska läkaren Denis Mukwege tilldelades Nobels fredspris tillsammans med den yazidiska människorättsaktivisten Nadia Murad för deras respektive kamp mot sexuellt våld i krig och väpnade konflikter. Tack vare stöd från Sverige kunde Mukwege utbilda sig till läkare och svenskt bistånd stöttade även byggandet av sjukhuset i Kongo-Kinshasa där han är verksam.

November

Skärmdump från Uppdrag granskning och SVT:s program: FN och mörkläggningen, som avslöjar att överste Mambweni ljög i rättegången om fallet, och att detta fanns med i FN:s hemliga utredning. Foto: Uppdrag granskning, SVT

FN hade information som kopplade ledande aktörer inom den kongolesiska staten till de som utförde mordet på den svenska FN-experten Zaida Catalán. Men enligt en granskning mörkades uppgifterna i den officiella FN-rapporten för att inte stöta sig med den kongolesiska regeringen. De nya uppgifterna fick de svenska FN-topparna Åsa Regnér och Ulrika Modéer att reagera starkt.

December

15-åriga miljöaktivisten Greta Thunberg på plats under klimattoppmötet i Polen. Foto: Klatka Grzegorz / CTK / TT

Ödesmöte för klimatet

Klimattoppmötet i polska Katowice, mitt i landets kolbälte, har beskrivits som det viktigaste sedan mötet i Paris för tre år sedan. Inför mötet hade FN:s klimatpanel IPCC släppt en rapport som sände chockvågor över världen. Om världen ska undvika en klimatkatastrof – eller ett klimathelvete för den delen – måste klimatansträngningarna mångdubblas. Nya unga ledare har under året klivit fram och ingjutit mod och hopp i klimatfrågan, som svenska 15-åringen Greta Thunberg.

I Johanneshovs slott i Rimbo utanför Stockholm hölls samtal mellan de Iranstödda Huthirebellerna och representanter för den Saudistödda regeringen i Jemen. Frågan är vad Sverige-samtalen kan få för resultat och om det kan bli vändningen i det som beskrivs som världens värsta humanitära kris?

Under året har OmVärlden poddat flitigt. Fördjupa dig i biståndshistoria i Kongo, Sydafrika (del 1 och 2), Colombia (del 1 och 2) eller Afghanistan. Lyssna på partiintervjuerna i sin helhet eller få bättre koll på FN:s utmaningar och de fredsbevarande styrkorna. Tune in!

Tack för det här året! På återseende nästa år!

Share This