Colombia

”Utan demokratibistånd skulle det vara mycket värre”

När den colombianska regeringen och vänstergerillan Farc slöt fred 2016 slog Sverige på stora trumman, hyllade inkluderandet av mänskliga rättigheter och jämställdhet i avtalet. Men dödandet har fortsatt och svenska demokratiinsatser kan tyckas fruktlösa.

César Grajales är chef för biståndsorganisationen Diakonia i Colombia. Han sticker inte under stolen med att bistånd till mänskliga rättigheter och demokrati är svårt, särskilt i Colombia. Ett land som lidit av ett blodigt inbördeskrig sedan 1960-talet och härjats av narkotikakarteller sedan 1980-talet.

Jämfört med tidigare perioder har våldet och dödandet minskat de senaste åren, men César Grajales påminner om att de som inte dödas i lika stor utsträckning idag är colombianska soldater och gerillamedlemmar. I övrigt är det mesta sig likt.

– För mer än fyra år sedan befann vi oss i en situation med utbrett våld, där 25 000 till 30 000 människor dödades varje år. Mer eller mindre 5 000 av dem var offer för den väpnade konflikten. I samband med fredsförhandlingarna började antalet dödade att minska. I samband med avtalet 2016 räknade vi ungefär 19 000 dödades. Efteråt nådde vi något slags rekord med 12 000 – 14 000 dödade. En klar effekt av fredsavtalet, men tittar man noga så ser vi samtidigt hur hot, attacker och våld mot civilsamhällesorganisationer och urfolksaktivister ökar, säger César Grajales.

“Sverige är ett av få länder som är intresserat av själva grundproblematiken, att få fred.”

Diakonia får stöd av Sida både för direkta biståndsinsatser i Colombia inom demokrati och mänskliga rättigheter och via större program, som strategisk partnerorganisation till Sida. Organisationen har jobbat i många år med ett flertal lokala samarbetsorganisationer på olika platser i landet.

Att demokratistödet gett effekt råder det ingen tvekan om, menar César Grajales. Även om det kanske inte handlar om de omvälvande effekter som givarna skulle vilja se.

César Grajales minns när han tillsammans med den tidigare svenska ambassadören, Marie Andersson de Frutos, besökte en by vid kusten. Efter att ha lyssnat på bybornas berättelse om deras tuffa levnadssituation frågade ambassadören om 20 år av bistånd verkligen hade haft någon betydelse.

– Efter en lång tystnad svarade en man att ja, det har inneburit en skillnad. ”Vi är kvar och kämpar och anmäler övergrepp, utan ert stöd hade vi varit bortkörda för länge sedan”, sa mannen, säger César Grajales.

Han drar en annan anekdot, om fiskare som berättat att all deras fisk försvunnit för att de stora trålarbåtarna plockade upp allt. Med hjälp av Diakonia lyckades en colombiansk organisation få igenom ett avtal mellan staten och trålarna så att de lokala fiskarna fick en egen fiskezon.

– Sverige är speciellt på det viset att man alltid har en fot med när det kommer till stöd till demokrati och mänskliga rättigheter. Sverige har en fördel mot de större givarna, som USA som är part i konflikten. Eller asiaterna Kina och Japan, som bara satsar på infrastruktur, utan att intressera sig för fredsarbetet. Sverige är ett av få länder som är intresserat av själva grundproblematiken, att få fred, säger César Grajales.

Det finns också ett genuint intresse från den svenska ambassaden, som regelbundet ber om listor på hotade organisationer, byledare eller aktivister inom jordbruks- och urfolksrörelserna. Enligt César Grajales använder ambassaden listorna för att regelbundet följa upp så att de hotade inte råkar illa ut, och även som underlag när Sverige för samtal om mänskliga rättigheter med den colombianska regeringen.

Förra året fick 57 hotade människorättsaktivister stöd av Sverige. Alla överlevde. Vad hade hänt utan det stödet, frågar sig César Grajales. Samtidigt ställer han sig frågande till den svenska regeringens försök att sälja stridsflygplanet JAS till Colombia.

– Colombia befinner sig fortfarande i en väpnad konflikt. Sverige kan inte sälja vapen till en part i en pågående konflikt, säger han.

Text: Erik Halkjaer

66/100

Delvis fritt

Global Freedom Ranking 2020.
Källa: Freedom House

130/180

Allvarlig situation

Reportrar utan gränsers
pressfrihetsindex 2020.
Källa: RSF

11,2

miljoner kronor

fick svenska organisationer för att jobba med demokrati och mänskliga rättigheter i Colombia 2019. Året innan (2018) var det 12,7 miljoner kronor.

Utöver Diakonia får bland andra även Svenska Missionsrådet, ACT Svenska Kyrkan, ForumCiv, Plan International Sverige och Union to Union stöd av Sida för att arbeta med demokrati och mänskliga rättigheter i Colombia.
Källa: Sida

Share This