Det farliga biståndet - att stärka demokratier

Få andra länder i världen lägger en så stor andel av sitt bistånd på demokratiinsatser som Sverige. Det är ett bistånd som kan sägas ha bidragit till protesterna i Belarus samtidigt som Filippinernas president indirekt hotar biståndsorganisationer för deras politiska agendor.

Det svenska demokratibiståndet kan vara farligt för auktoritära regimer, men även för mottagarna.

Hit går det svenska civilsamhällets demokratibistånd

Utforska kartan, klicka och dra för att få mer information, med avrundade siffror (2019).
(Kartan visar för närvarande ej korrekt gränsdragning för Västsahara och Kosovo)

 

Utöver bistånds­organisationernas stöd till demokrati och mänskliga rättigheter i enskilda länder jobbar flera också regionalt och globalt med demokratistärkande insatser (miljoner kronor 2019).

Kosovo (ej med i karta) 7,3
Centralasien 5,6
Östra Afrika 37,2
Centralafrika 4,3
Mellanöstern 15,1
Nordafrika 1,1
Södra Afrika 9,0
Sydostasien 16,7
Sydasien 14,7
Västra Afrika 16,1
Centralamerika 11,4
Central- och Östeuropa 2,7
Kaukasus 5,3
Europa 5,6
Sydamerika 33,7
Västra Balkan 5,2
Globalt 559

Källa: Sida



Våren 2018 tog det armeniska folket till gatorna. Protesterna kom att kallas för Purpurrevolutionen.

Den sittande presidenten, och tidigare premiärministern Serzh Sargsyan stoppades från att fortsätta ytterligare en mandatperiod vid makten. Elva år fick räcka.

Bland demonstranterna och de aktörer från civilsamhället som deltog i revolutionen fanns flera människor som genom åren tagit emot svenskt bistånd.

– Vi har under lång tid stöttat civilsamhället i Armenien och bidrog till att när revolutionen kom så fanns där folk som var beredda att vara med och ta ansvar i förändringsarbetet, säger Peter Eriksson, Sveriges minister för internationellt utvecklingssamarbete.


Bild ovan: Demonstranter i Armeniens huvudstad Yerevan välkomnar den nya premiärministern den 8 maj 2018.


Peter Eriksson sitter i rutig skjorta i hörnrummet på Utrikesdepartementet. I korridorerna utanför förbereds den första utlandsresan för ministern sedan covid-19-pandemin slog till i början av året. Målet är Burkina Faso, i Västafrika, ett land där civilsamhället också får svenskt stöd för demokrati och mänskliga rättigheter. 

Få andra länder ger en så stor andel av sitt totala bistånd till satsningar på att stärka demokrati och mänskliga rättigheter som Sverige. Enligt en kommande studie av Expertgruppen för biståndsanalys (EBA) handlade det 2018 om 30 procent, vilket var långt över genomsnittet bland OECD:s medlemsstater.  

För Peter Eriksson är demokrati och mänskliga rättigheter en kärnfråga inom biståndet. Han säger att om ett land lider av korruption, ett svagt rättsväsende eller begränsningar människors rättigheter så blir det också svårt för företag att verka, vilket minskar investeringarna, gör det svårare att skapa arbetstillfällen och människor vågar inte satsa på vad de tror på.

– För mig är det så tydligt att demokrati och mänskliga rättigheter hänger ihop med fattigdom och utveckling i de länder där vi arbetar, säger Peter Eriksson. 

Peter Eriksson ger ytterligare exempel på resultat av det svenska demokratibiståndet. När diktatorn Omar al-Bashir störtades i Sudan förra året och folk tog till gatorna för att kräva förändring, deltog många kvinnor.  

– Vi har varit med och stöttat dem också. Och titta på Belarus nu. Det är ingen hemlighet att vi haft breda utbildningar för journalister i Belarus för att de ska kunna bedriva ett modernt journalistiskt arbete i en svår kontext.   

En stor del av det svenska demokratibiståndet går via svenska biståndsorganisationer. Enligt biståndsmyndigheten Sida gick mer än två tredjedelar av allt bistånd till svenska biståndsorganisationers arbete, ute i världen, till demokrati och mänskliga rättigheter.


”För mig är det så tydligt att demokrati och mänskliga rättigheter hänger ihop med fattigdom och utveckling i de länder där vi arbetar”, säger Peter Eriksson.

 

Ovan: Peter Eriksson på plats i Burkina Faso, med bl.a. chefen för FN:s livsmedelsprogram, WFP, David Beasley. Foto: Esther Ouoba/WFP

 


Att det är svårt att få detaljer om exakt vad det svenska demokratibiståndet går till har inte minst blivit tydligt under de pågående protesterna i Belarus. Knappt någon biståndsorganisation vill redovisa vem som får ta del av demokratibiståndet i landet, detta för att skydda mottagarna som kan straffas hårt av regimen. 

– Många av de människor vi samtalar med och försöker stödja på olika sätt bedriver en i sina hemländer farlig verksamhet. Det kan handla om att det är farligt att säga något negativt om makthavarna eller att hjälpa folk som blir trakasserade. Då kan man själv drabbas av samma förtryck. Därför måste vi vara försiktiga så vi inte riskerar att peka ut och underlätta för en förtryckande polis eller stat, säger Peter Eriksson. 

I Belarus är biståndsorganisationen ForumCivs landansvarig Ognjen Radonijic övertygad om att många av de människor som deltar i protesterna mot regimen tagit del av svenskt bistånd.   

– Det är de här människorna som startat snöskredet, säger Ognjen Radonijic.  

Hemlighetsmakeriet kring vilka som får ta del av det svenska demokratibiståndet försvårar också uppföljning och mätning av resultat. Det är Peter Eriksson medveten om. 

– Det är i många fall svårt att bevisa vad vi gjort, men jag tycker det finns många situationer där vi kan se att vi varit med och bidragit, att människor fått möjlighet att lära sig, förstå och hävda sina rättigheter, säger han.


%

Nästan en tredjedel av Sveriges totala bistånd 2018 gick till insatser för demokrati och mänskliga rättigheter.

Källa: EBA

%

Två tredjedelar av Sidas bistånd till svenska
civilsamhällesorganisationer gick 2019 till arbete med demokrati och mänskliga rättigheter.

Källa: Sida

miljoner kronor

Fick svenska civilsamhällesorganisationer av Sida 2019 för att stödja demokrati och mänskliga rättigheter ute i världen.

Källa: Sida

 

”Det är de här människorna som startat snöskredet”, säger Ognjen Radonijic


I den kommande EBA-studien om det svenska demokratibiståndet hävdar författarna att demokratibistånd generellt bidragit till att stärka demokratin i flera länder i världen. Huvudförfattaren bakom rapporten är utvecklingsekonomen Miguel Niño-Zarazúa, vid FN-universitetets institution för utvecklingsekonomi, UN WIDER. 

Miguel Niño-Zarazúa sitter i Helsingfors, i Finland, men säger via länk att de i sin studie inte hittat något som tyder på att demokratibistånd skulle haft någon negativ effekt, som till exempel att stärka auktoritära regimer. Däremot tycker han det är viktigt att komma ihåg att de positiva effekterna måste sättas i relation till att det rör sig om relativt små penningflöden jämfört med vilka resurser som många regimer har tillgång till via investeringar och lån. 

– Det svenska demokratibiståndet har haft positiva effekter. Framför allt har Sverige bidragit till att stärka demokratin i så kallade nyfödda demokratier, länder som är på väg att utvecklas till demokratier. Däremot är det svårt att arbeta i auktoritära stater. Även om vi satsade massa pengar i Ryssland, Nordkorea eller Venezuela skulle vi inte bidra till något om det inte samtidigt skedde andra händelser som också bidrar till förändring, säger Miguel Niño-Zarazúa.

miljoner kronor

Utöver demokratistöd via
svenska civilsamhälles-
organisationer gav Sida 2019 ytterligare 291 miljoner kronor till 27 internationella organisationer som jobbar med demokrati och mänskliga rättigheter i globala projekt.

Källa: Sida

“Sverige har framför allt bidragit till att stärka demokratin i så kallade nyfödda demokratier, länder som är på väg att utvecklas till demokratier.”


Det svenska biståndets fokus på fattiga länder är däremot något som Miguel Niño-Zarazúa vill varna för. Enligt demokratiforskningsinstitutet V-dem, vid Göteborgs universitet, är det framför allt i mer förmögna länder som demokratin nu försämras.

Därför skulle Sverige behöva se över sina strategier och kriterier för demokratibiståndet, säger han. Turkiet och Venezuela är exempel på länder där demokratin försämrats kraftigt de senaste åren, vilket fått svåra geopolitiska konsekvenser för omvärlden, enligt Miguel Niño-Zarazúa.

EBA:s rapport offentliggörs i slutet av året. Den tittar på det svenska demokratibiståndet under perioden 1995-2018. Sedan dess har demokratiutvecklingen i världen försämrats ytterligare, särskilt under covid-19-pandemin.  

 

Text: Erik Halkjaer

Missade du fördjupningsartiklarna i kartan?

Share This