Maldiverna tar upp kampen mot klimathotet

Ett par grader varmare än normalt. Det får vattnet att stiga, korallerna att blekna och jorden att erodera. På Maldiverna tar marinbiologer och lokalbefolkning nu upp kampen för korallerna – och det går framåt, valhajen är tillbaka.

Text: Johan Augustin
Foto: Roger Borgelid
22 juni 2016

Hårdkorallerna som utgör revet kring ön Ihuru ser ut att vara i bra form. Det vimlar av liv; en havsköldpadda simmar långsamt över sin domän, clownfiskar kikar beskyddande ut bakom några havsanemoner, ett stim färgglada ängelfiskar sveper förbi. Det hade kunnat vara ett undervattensparadis utan tillstymmelse till problem. Men den behagliga vattentemperaturen är ett par grader varmare än normalt och vid en närmare titt på korallerna syns blekningen; de annars så färgglada korallerna är delvis vita. Det pågående väderfenomenet El Niño har medfört högre vattentemperaturer och drabbat korallrev över hela världen, även på Maldiverna.

Världens hav är till stor del utfiskade, och känsliga ekosystem som korallrev har på många håll förstörts genom mänskliga aktiviteter. Korallrev kallas havens regnskogar, där omkring en fjärdedel av allt marint liv lever, och är inte bara viktiga för ekosystemen utan även för kustsamhällen som säkrar sin matförsörjning och turistintäkter genom reven.

Förhöjda vattentemperaturer bidrar till att korallerna bleks.

Föroreningar, destruktiva fiskemetoder och korallbrytning är exempel på saker som lett till att en fjärdedel av världens korallrev förstörts. Med stigande medeltemperaturer är klimathotet dock det senaste och mest komplexa hotet.

– Vi ser en global våg av korallblekning som drar fram, säger forskaren Peter Mumby, som gör research på att förbättra hanteringen av korallrev.

Väl uppe på land förklarar Peter Mumby att kombinationen av solsken och höga vattentemperaturer kan vara förödande för koraller och orsaka blekning. Men de kan också återhämta sig när temperaturerna blir mer normala. 1998 såg världen den första stora globala vågen av korallblekning och efter det har stora delar av världens korallrev återhämtat sig.

– Media gillar att beskriva det som en undergång, men det finns många exempel på rev som återhämtat sig helt.

Fortfarande är dock förhöjda koldioxidhalter och en stigande medeltemperatur ett hot som måste tas på allvar menar Peter Mumby.

– Klimatförändringarna måste stoppas genom att minska koldioxidutsläppen!

Sandsäckar läggs på hög längs strandkanten för att förhindra den numera vanligt förekommande erosionen.

På Ihuru och närliggande Vabbinfaru lägger anställda sandsäckar på hög längs strandkanten för att förhindra erosionen som är vanligt förekommande, då stora delar av stränderna flyttar på sig fram- och tillbaka över öarna. Korallrev är en naturlig barriär mot stormar och vågor, och ett välmående rev motverkar erosion; eftersom korallerna höjs i takt med att vattenytan stiger.

På Maldiverna kan dykare och snorklare medverka i korallplantering; där små korallfragment fästs vid rep eller stålstrukturer och där korallerna sedan växer 10-20 centimeter om året, ibland snabbare än så. Längs reven utanför Ihuru och Vabbinfaru syns tecken på att de senaste årens korallplantering gett resultat. Stålstrukturer på i övrigt tomma sandbottnar har bildat egna små ekosystem med fiskar som lever i och kring de storväxta hårdkorallerna. Turister får även vara med och plocka upp törnekronor, som är en korallätande sjöstjärna. På Stora barriärrevet har antalet törnekronor fullkomligt exploderat, mestadels som en följd av övergödning från jordbruket, och är ett allvarligt hot mot hela revet. I Maldiverna har törnekronorna också ökat i antal när vattentemperaturen stiger och deras naturliga fiender utfiskas. Runt Ihuru och Vabbinfaru syns knappt några törnekronor till; ett resultat av ett hårt arbete att kontrollera deras antal. Fiske kring korallreven är förbjudet och arter som rockor och hajar är skyddade enligt lag – vilket lett till att patrullerande revhajar kring bryggorna på öarna åter har blivit en vanlig syn.

Maldiverna är en östat i norra Indiska oceanen som består av 26 atoller med 1192 öar, varav omkring 200 är bebodda. Befolkningen närmar sig 400 000 varav en tredjedel bor i huvudstaden Male, som räknas som världens minsta och mest kompakta huvudstad. Turism är Maldivernas viktigaste näring och en miljon turister besöker årligen önationen.

Musa Shan vid det marina centret på ön Vabbinfaru planterar ut korall på stålstrukturer på botten, så att nya små ekosystem med fiskar och växande koraller kan bildas.

Globalt mål nr 14 om hav och marina resurser innebär bl.a:

– Förebygga och minska alla slags föroreningar i havet, inklusive marint skräp och tillförsel av näringsämnen.

– Förvalta och skydda marina och kustnära ekosystem, däribland korallrev, genom att stärka deras motståndskraft och återställa dem i syfte att uppnå friska och produktiva hav.

– Stoppa överfiske, oreglerat, orapporterat och olagligt fiske och återställa fiskbestånden så snabbt som möjligt. Avskaffa fiskesubventioner som bidrar till överfiske. Skydda minst tio procent av kust- och havsområdena.

– Öka den ekonomiska nyttan för små önationer av ett hållbart nyttjande av marina resurser bland annat genom en hållbar förvaltning av fiske, turism och vattenbruk.

Läs mer.

ÄVEN VALHAJEN, världens största fisk, har blivit en vanlig syn bland atollerna. Valhajturism och att dyka eller snorkla med andra hajarter lockar tusentals turister till Maldiverna och bidrar till bevarandet av hajarna som på många andra håll hotas av utrotning. En total fredning av samtliga hajarter i Maldiverna kom 2012 och har spelat en viktig social och ekologisk roll; hajarna anses ha ett större kommersiellt värde levande än döda sedan man insett deras roll i toppen av näringskedjan; att hålla ekosystemet friskt.

– Nu finns det gott om haj igen, samtidigt som lokalbefolkningen är engagerad i att återställa sin miljö, förklarar marinbiologen Steve Newman som har ett laboratorium på Vabbinfaru där han gör research och arbetar med att restaurera korallreven med hjälp av bland annat lokalbefolkningen.

Han visar en vattenbehållare med havssköldpaddsungar. Sammanlagt har resorten Banyan Tree på Vabbinfaru – där Steve Newman arbetar, släppt ut 400 sköldpaddor som försetts med gps-sändare för att följa djurens rörelsemönster; ”vi ger dem en hjälpande hand” berättar Steve Newman.

Korallblekning beskriver han som en delvis naturlig process, och att ha motståndskraftiga rev kräver utbildningsprogram – något som Maldiverna – med sitt låga befolkningstryck har rätt förutsättningar att lyckas med.

– Det är ingen raketforskning som krävs, det gäller bara att få med alla i arbetet.

Det marina centret på Vabbinfaru har en liten koloni av vilda stingrockor som kommer till stranden varje dag för att få mat. Genom att mata rockorna har de vant sig vid människorna, och marinbiologerna kan på så vis studera dem och hur de påverkas av klimatförändringarna.

Share This