Myanmar

Säkerhetsrisk att kopplas samman med svenskt bistånd

Stopp av miljöfarliga stenbrott, hjälp åt en internationell domstol och en skola som undervisar även äldre elever. Demokratibiståndet har gjort nytta i Myanmar, men utmaningarna är oändliga.

Svenska Burmakommittén har fått stöd av biståndsmyndigheten Sida i elva år för att arbeta i Myanmar, ett land som för mindre än tio år sedan var en militärdiktatur. Projekten har fokuserat på lokal organisering och människors möjligheter till inflytande och ansvarsutkrävande på lokal nivå.

De senaste åren har kommitténs samarbetsorganisationer till exempel stoppat miljöfarliga stenbrott på flera ställen i landet. En ungdomsgrupp har sett till så att deras lokala skola undervisar elever högre upp i åldrarna, så att de inte behöver flytta bort från föräldrar och syskon, som kanske fortfarande behöver deras stöd.

Bönder har på olika platser i landet fått kompensation för att de varit låsta i marktvister, vilket är ett utbrett problem i Myanmar. Pengar går också till organisationer som jobbar mot rasism på lokal nivå.

– En grupp lyckades genom massa olika medel lugna situationen i en stad där det pågick en religiös konflikt, så att den muslimska befolkningen efter flera år kunde öppna sina moskéer igen, säger Svenska Burmakommitténs verksamhetschef Kristina Jelmin.

De senaste tre åren har Burmakommittén börjat arbeta mer med att bistå det burmesiska civilsamhället att få mer inflytande på nationell nivå. Många organisationer har ofta startats av burmeser som gick i exil under förtrycket på slutet av 1980-talet. De har nu återvänt för att de vill bidra till politisk förändring i vad som tidigare var en militärdiktatur, men där militären fortfarande har stort politiskt inflytande och ett inbördeskrig splittrar befolkningen.

– Det handlar om stöd att ta fram rapporter och fakta, så att man har en mer faktabaserad bas att göra påverkansarbete utifrån. Det har funnits stor efterfrågan om det från civilsamhället, som fått svårare och svårare att påverka, säger Kristina Jelmin.

“Det är inte så bra att bli sammankopplade med just oss”

Burmakommittén menar att den här typen av policyarbete behövs för att stötta ett civilsamhälle där flera generationer burmeser saknar erfarenheter av hur man organiserar sig. Under militärjuntan var det inte tillåtet.

– Därför måste man se det som en stor framgång att människor nu organiserar sig och ställer krav på lokala myndigheter.

Burmakommitténs samarbetspartners har också varit inblandade i att driva rättsprocesser i de båda internationella domstolarna i Haag, i Nederländerna. Bland annat har partnerorganisationerna bidragit med information om människorättskränkningar.

– Vi kan även se att krav som våra samarbetsorganisationer har drivit har kommit med i FN:s råd för mänskliga rättigheters resolutioner, säger Kristina Jelmin.

Hon exemplifierar med att en rapport om den burmesiska militärens affärsintressen inte skulle ha blivit till utan bidrag från organisationer som Burmakommittén stöttar. Men vilka kommitténs 13 samarbetsorganisationerna i Myanmar är, det berättar hon inte.

Burmakommittén är mycket restriktiv med detaljer som kan koppla samarbetsorganisationerna till dem. Dels beror det på att den burmesiska lagstiftningen är otydlig kring om lokala organisationer får lov att ta emot stöd från utlandet, men framför allt handlar det om säkerhet.

– Vi är ganska kontroversiella ur ett burmesiskt perspektiv, eftersom vi till exempel trycker på att det ska vara internationella ansvarsutkrävande processer om folkmordet i Rakhine. Så det är inte så bra att bli sammankopplade med just oss, säger Kristina Jelmin.

– Det är olyckligt. För vi vill vara så transparenta som möjligt med vår verksamhet. Vi får såklart uppmärksamhet om vi publicerar en bild från ett specifikt projekt, men i dagsläget vill vi inte göra det. Vår högsta prioritet är våra partners säkerhet.

Text: Moa Kärnstrand

30/100

Inte fritt

Global Freedom Ranking 2020.
Källa: Freedom House

139/180

Allvarlig situation

Reportrar utan gränsers
pressfrihetsindex 2020.
Källa: RSF

17,1

miljoner kronor

 fick svenska organisationer för att jobba med demokrati och mänskliga rättigheter i Myanmar 2019. Året innan (2018) var det 16,7 miljoner kronor.

Utöver Svenska Burmakommittén får bland andra även Diakonia, ACT Svenska Kyrkan, Union to Union, Svenska Missionsrådet och Rädda barnen stöd av Sida för att arbeta med demokrati och mänskliga rättigheter i Myanmar.
Källa: Sida

Share This