Risk för nytt IS-fäste på Filippinerna

Samtidigt som IS har förlorat i Syrien och Irak är de starkare än någonsin tidigare i Sydostasien. Efter striderna i Marawi City varnar experter för en ny våg av terror. OmVärlden har besökt staden som många menar föder en ny radikaliseringsvåg i regionen.

Allt jag ägde försvann på några minuter, inleder Asmaymi Makabandu, 52, samtidigt som hon pekar mot sitt hus i ett område som ramas in av gatlyktorna utanför den mörka stadskärnan.

– När jag ser mörkret i mina gamla kvarter är det som ett tecken på att mitt hem väntar på mig och den dagen då området lyser igen kommer jag kunna återuppta mitt riktiga liv, fortsätter hon sorgset.

Asmaymi kommer från Ground Zero, den förstörda stadskärnan i Marawi City. Tills nu, nästan två år senare, har folket varit förbjudna att återvända till sina gamla hem.

“Stängt. Krigszon”, står det på skylten som förbjuder folket att komma in på området. En skylt som blivit symbolen för deras förändrade liv.

Hon är en av tiotusentals människor som fortfarande lever som internflyktingar efter kriget mellan Islamiska Staten och Filippinska armén i Marawi City för två år sedan. På några minuter tvingades hon packa det nödvändigaste och lämna ett helt liv bakom sig.

Tillsammans med sin make och sju barn trängs de i ett tält i internflyktinglägret några kilometer bort från sitt gamla hem.

– Det är frustrerande att inte få återvända. Många är arga och oförstående till varför det ska ta så himla lång tid, säger Asmaymi.

Hon, liksom många av de tusentals andra i lägret, menar att frustrationen tillslut kommer ha sitt pris och att många kommer vända regeringen ryggen och finna lösningar på andra håll, såsom hos terrororganisationen IS.

– Framför allt unga ser sina liv kastas bort, säger hon och tar ett djupt andetag.

– Jag är orolig att mina barn kommer växa upp bland ilska och frustration – hur ska de någonsin kunna lita på regeringsmakten om hela deras barndom går förlorad i ett flyktingläger?!.

Stadskärnan i Marawi City i södra Filippinerna totalförstördes för två år sedan när militären körde bort IS.

Tiotusentals människor lever fortfarande som internflyktingar efter kriget mellan Islamiska Staten och Filippinska armén i Marawi City.


”Allt jag ägde försvann på några minuter.”
– Asmaymi Makabandu

Den 23:e maj 2017 bröt kriget ut i utkanterna av Marawi City, då filippinska säkerhetsstyrkor attackerades av den lokala militanta gruppen Abu Sayyaf. Militären tar hotet från IS på största allvar.

”En chock genom Filippinerna”

Den 23:e maj 2017 bröt strider ut i södra Filippinerna när ett hundratal beväpnade IS-jihadister stormade regeringsbyggnader och militära vägspärrar i den muslimska staden Marawi City.

En välplanerad attack av Isnilon Hapilon – en ökänd befälhavare för den lokala militanta gruppen Abu Sayyaf – som året tidigare blivit finansierad med över en miljon dollar av IS ledning i Irak och Syrien till att förena tidigare splittrade muslimska rebellgrupper under IS flagga.

Filippinska styrkor flydde för sina liv och ostört kunde jihadisterna ta över stora delar av Marawi City på bara några timmar. Samtidigt uppmanades den muslimska lokalbefolkningen att stödja kampen mot de “otrogna”.

Bilderna som spreds på IS olika propagandakanaler, såsom meddelandetjänsten Telegram och propagandatidningen Amaq, av svartklädda män som utförde brutala avrättningar och sprängde kyrkor blev snart en världsnyhet och gick som en chockvåg genom Filippinerna – och resten av världen. IS hade för fösta gången visat sin styrka och hissat den svarta flaggan i Sydostasien.

Månaden efter utnämnde IS-ledaren Abu Bakr al-Baghdadi Hapilon som “emir” av IS i Sydostasien och många såg det som ett första erkännande att Marawi blev en del av kalifatet. Samtidigt uppmanade han jihadister att resa till Filippinerna och stödja kampen.


President Rodrigo Duterte,
som bara hade kunnat se på när jihadisterna ostört tog över centrala Marawi, utropade snart militärlagar över stora delar av södra Filippinerna.

Och därefter dröjde det inte länge innan han gav order till den filippinska armén, som stått handfallna i striderna, att starta en massiv luftangreppskampanj för att snabbt vinna tillbaka initiativet.

Flygattackerna varade i fem månader och inte förrän i oktober kunde armén utropa sig till segrare när de sista jihadisterna hade flytt. Marawi City var återtaget.

Men även om president Duterte tillslut stod som segrare var det med en bitter eftersmak; Marawi City var raserat och nästan 300 000 av dess invånare hade blivit hemlösa.

Nu, två år senare, lever fortfarande tiotusentals människor som internflyktingar i läger bara några kvarter från sina gamla förstörda hem. Militären har förbjudit de att återvända. Anledningen sägs vara odetonerade sprängämnen som tar tid att undanröjda.

Större delar av Marawi raserades till marken under kriget.


människor tvingades fly

Regionen har en lång historia av fattigdom, våld och brist på grundläggande samhällsfunktioner. IS säger sig motsätta sig detta och erbjuder pengar, vapen och, inte minst, framtidstro. Risken är stor att många vänder regeringen ryggen och tror på IS lösningar.

Två år efter kriget mot IS är stora delar av Marawi City fortfarande avspärrat av militär, vilket retar upp lokalbefolkningen.


Grannländerna Indonesien, Malaysia och Filippinernas underrättelsetjänster arbetar tätt tillsammans för att förhindra IS expandering i regionen.

En lång historia av brutna löften

Men det är många som inte litar på militärens förklaring.

Nyheter har börjat spridas att kinesiska investerare vill hjälpa regeringen att bygga upp stadskärnan till ett Dubai-liknande handelscentrum.

Och många från stadens muslimska majoritet misstänker att myndigheterna ser förstörelsen av Ground Zero som en möjlighet att driva bort muslimer från sina hem och istället låta utländska affärsmän ta över staden.

Rykten som experter varnar för kan gynna radikala krafter i regionen.

Jag träffar Octavio Dinampo på Mindanao State University. Han är professor i statsvetenskap och tidigare medlem i den IS-allierade gruppen Abu Sayyaf. Och även fast det var över 10 år sedan han lade ner sina vapen håller han fortfarande kontakten med några av medlemmarna.

Han förklarar att människorna i regionen länge lidit av fattigdom, en lång historia av våld och brist på grundläggande samhällsfunktioner, såsom utbildning och hälsovård. IS säger sig motsätta sig detta och erbjuder pengar, vapen och, inte minst, framtidstro.

– Jag har många elever som öppet stödjer IS, säger han och menar att det bästa sättet att motverka radikalisering är genom kommunikation.

– Du kan inte motverka extremism genom fortsatt krig och militärlagar utan att samtidigt sprida en bättre idé om hur vi kan förhindra en fortsatt spridning av extremism. Det försöker jag göra här i klassrummet, samtidigt som jag har respekt för deras åsikt.


Det sägs att
över motsvarande 15 miljoner kronor har smugglats in till IS i Filippinerna från ledarna i Irak och Syrien, samtidigt som banker plundrades på hundratals miljoner under kriget i Marawi. Pengar som gett stora förutsättningar att växa fort i regionen.

Octavio förklarar att IS utvalda ledare lyckades ena de tidigare splittrade militanta grupperingarna genom att överbrygga klanskillnader och lokala intressen. Något som därefter bidrog till att IS snabbt kunde locka människor från den fattiga lokalbefolkningen och unga, ideologiskt drivna, muslimer från medelklassen.

Ett hot militären menar att de tar på allvar. Grannländerna Indonesien, Malaysia och Filippinerna arbetar numera tillsammans för att förhindra IS expandering i regionen. Dagligen utför de gemensamma flyg- och sjöfartspatruller samtidigt som underrättelsetjänsterna regelbundet utbyter information.

För även fast striderna i djungelområden runtom regionen blivit alltmer intensiva, och bombattackerna mer regelbundna, hävdar militären att de vinner mark, uppger Gerry Besana, talesman för den filippinska armén.

Dagligen utför grannländerna i regionen gemensamma flyg- och sjöfartspatruller i kampen mot IS.

Sociala medier radikaliserar unga

Men det är många som menar att militärens retorik är propaganda.

– Man kan se tydligt hur radikala grupper vinner sympati bland lokalbefolkningen, säger han som jag väljer att kalla “Ahmed”.

Han måste vara försiktig, minsta misstag och han kan bli arresterad av den filippinska armén eller mördad av sina tidigare kamrater. Han brukade var medlem i en av de IS-allierade grupperna i regionen och är numera internflykting från Ground Zero.

I dag spenderar han mycket av sin tid med att följa hotet från sina gamla vänner på sociala medier och via hemliga radiofrekvenser.

Med en allvarlig blick bakom den sjal som döljer hans identitet beskriver han det stora missnöjet bland unga muslimer i Marawi City:

– Många har gett upp hoppet om att fredligt återvända till sina gamla hem.

Ahmed har erfarenhet av den internationella kommunikationen mellan IS-anhängare, genom IS propagandakanal Amaq, och anser sig ha fortsatt god insyn i terrorgruppens utveckling runtom Filippinerna.

– På hemliga chattforum ansluter ständigt nya användare och delar information hur man tillverkar bomber, hanterar skjutvapen, kör flygplan och stridsvagnar, tränar nybörjare eller utför mindre attacker.

– Inspiration betyder allt, förklarar han och menar att terrorattacker runtom i södra Asien har gett motivation bland radikaliserade unga i Filippinerna.


Ahmed visar ett exempel
på jargongen från en hemlig chattkonversation utifrån bilder av självmordsbombarna dagen efter terrorattacken i Sri Lanka: “Jag hoppas att nästa gång är det min döda kropp som ligger där. Han är nu i paradiset, och om Gud vill är jag snart där”, skriver till exempel en användare.

Ahmed menar att det kommer bli allt svårare för regeringen att motverka IS-inspirerade gruppers inflytande när propagandan blivit alltmer lättillgänglig och situationen kring Ground Zero fortsätter.

– Det är en perfekt mix för kaos, säger han och fortsätter:

– Det kommer säkert dyka upp nya namn eller versioner av IS – men terrorns ansikte kommer alltid vara detsamma. Det är ett sätt att legitimera våld mot samhället som gör att extremistgrupper kan växa – och det är samhällets ansvar att stävja.

I flyktinglägret lite längre bort håller Asmaymi med, men säger samtidigt att förtroendet från folket kan vinnas tillbaka.

– Allt de behöver göra är att låta oss komma hem igen, det enda vi vill är att få våra liv tillbaka, säger hon samtidigt som batterierna slocknar i den enda ficklampa som lyser upp tältet.

I det mörka tältet avslutar hon skämtsamt:

– Jag hoppas de snart bytt batterierna nere på Ground Zero så jag slipper köpa nya till ficklampan i tältet.

Och kanske har hon rätt, nya batterier är kanske allt som krävs för att de mörka tiderna i Marawi City äntligen ska få ett slut.


”Det kommer säkert dyka upp nya namn eller versioner av IS – men terrorns ansikte kommer alltid vara detsamma. Det är ett sätt att legitimera våld mot samhället som gör att extremistgrupper kan växa – och det är samhällets ansvar att stävja.”
– Ahmed



Text och foto: Andreas Staahl
14 juni 2019

Share This