Thailands kvinnor gör motstånd

Chonthicha ”Lookkate” Jangrew, 26 år, var med och startade aktiviströrelsen Democracy Restoration Group (DRG) för två år sedan. Hon riskerar 30 års fängelse för att ha lett protester och demonstrationer mot militärmakten.

Thailand befinner sig i kris. Inför valet den 24 mars har militärjuntan kopplat ett bestämt grepp om landet. Korruptions-anklagelserna inom det mäktiga munkväsendet avlöser varandra. Möt tre kvinnliga aktivister som gör motstånd mot den manliga eliten.

Om vi får en ny regering måste den representera det thailändska folket, säger Chonthicha ”Lookkate” Jangrew.

Tjugosexåringen var med och startade aktiviströrelsen Democracy Restoration Group (DRG) för två år sedan. Hon ledde även protesterna i maj 2018 på Bangkoks Thammasatuniversitet, då hundratals demonstranter samlades och krävde allmänna val på fyraårsdagen av militärjuntans kupp, och demonstranterna krävde allmänna val. Juntan har lovat demokratiska val vid ett flertal tillfällen, och Lookkate är trött på vad hon beskriver som svepskäl för juntan att behålla makten i landet. Hon tänker fortsätta protestera och vara politiskt aktiv.

– Jag har sex pågående rättsfall och riskerar trettio års fängelse, säger Lookkate när OmVärlden träffar henne på DRG:s kontor i Bangkok.

 

Att protestera mot makten i ett land där få kvinnor är politiskt aktiva – och där patriarkatet styr med järnhand – kan få ödesdigra konsekvenser, förklarar hon. Sedan hon lett protester har Lookkate blivit utsatt för en ”häxjakt” och uthängd på sociala medier, av vad hon beskriver som de konservativa krafterna i samhället.

– Folk kände igen mig på stan, och sa att de skulle våldta mig och min familj. Jag hotades till döden.

Efter ett eventuellt val vill hon fortsätta att arbeta för medborgarrättsrörelsen.

– Men först måste vi få demokratiska val. Inte diktatur som nu, säger hon.

Munkväsendet i gungning

Skandaler och korruption har fläckat ned buddhismen i Thailand men nu hoppas landets kvinnliga munkar att vända utvecklingen och bidra till ökad jämställdhet.

 

På senare tid har dessutom skandalerna inom det manliga munkväsendet avlöst varandra. Landets över 30 000 buddhisttempel tar årligen emot flera miljarder dollar i donationer, vilket har lett till korruption, där somliga munkar ser livsstilen som finansiellt god och något de kan missbruka. Stora summor pengar har försvunnit, samtidigt som rapporter om mord och övergrepp mot barn har florerat tillsammans med uppgifter om munkar, som svurit att leva återhållsamma liv, har kraschat lyxbilar, shoppat lyxmärken, flugit priva jetplan och festat med alkohol. Premiärminister och militärgeneral Prayut Chan-o-cha har sagt att han ska städa upp i sanghan – det munkråd som består av tjugo framstående munkar. Det öppnar upp möjligheter för munkarnas kvinnliga motsvarighet.

 

Bhikkhunis, eller kvinnliga munkar får fortfarande inte prästvigas i Thailand och har en lägre roll i samhället än sina manliga jämlikar. Samtidigt kan de bli räddningen för buddhismen i ett land där makten är i obalans; där den thailändska buddhismen rent av står inför ett religiöst paradigmskifte?

Dhammananda, eller Chatsumarn Kabilsingh som hon hette innan hon blev Thailands första kvinnliga ordinerade Theravada-bhikkhuni, tror att den möjligheten finns.

– Ja, men vi måste kunna erbjuda ett högkvalitativt alternativ, säger Dhammananda när OmVärlden får en pratstund med henne på Songdhammakalyani Bhikkhuni Aramabhikkhuni-centrat som ligger utanför Bangkok och som hon leder. Fortfarande är de få bhikkhunis, omkring 270 i hela Thailand en ovanlig syn som regelbundet stigmatiseras. De sammanlagt uppskattningsvis 300 000 manliga ordinerade buddhistmunkar, bhikkhus, och munknoviser är vördade i landet – där 95 procent av befolkningen är buddhister.

 

Dhammananda berättar att många människor nuförtiden söker sig till buddhismen som ett sätt att öka sina materialistiska tillgångar. Dagens thailändska samhälle, styrt av konsumism – lockar betydligt fler till templen än de som vill lära sig mer om den buddhistiska läran. Många frågar råd hur man ska öka sina personliga rikedomar och ägodelar. Dhammananda, tidigare professor vid ett av Bangkoks ledande universitet, mottog full ordination 2003 i Sri Lanka, eftersom önationens regering har erkänt kvinnliga munkar och utfärdar bhikkhuni-bevis – något som varken den thailändska regeringen eller sanghan har gjort. Hon beskriver ett kapitalistiskt Thailand – där det styrande patriarkatet inte bryr sig om kvinnliga munkar, och där de inhemska medierna ”inte heller är intresserade”.

– Vi får vända oss till utländska medier för att bli hörda. I Thailand har vi ingen röst, säger hon.

Hon beskriver sanghan som ”rädd att tappa makten och utan kunskap om världen”.

– De är inte medvetna och bryr sig inte. Munkars roll är att hjälpa människor; inte att vara materialistiska och gå före i VIP-köer på flygplatser, säger hon.

Motståndet mot makten sker även på andra platser i landet.

Dhammananda, eller Chatsumarn Kabilsingh som hon hette innan hon blev Thailands första kvinnliga ordinerade Theravada-bhikkhuni, var tidigare professor vid ett av Bangkoks ledande universitet.

Ordinerade nunnor

Ordinerade munkar

%

av befolkningen är buddhister


”Munkars roll är att hjälpa människor; inte att vara materialistiska och gå före i VIP-köer på flygplatser.”

Ranong Kongsaen är mest känd som Mae (Mother) Rote och ledare för Radical Grandmas – kollektivet som startades för ett decennium sedan – som ett direkt motstånd mot gruvindustrin i området.

Protesterar mot gruvbolag

Förgiftad mat, arsenik i blodet och den ständigt stickande lukten av kemikalier fick Radical Grandmas att ta upp kampen mot gruvbolaget.

 

I nordöstra Thailand har en grupp kvinnor tröttnat på gruvbolag som förstör miljön i närområdet. Samtidigt som de protesterar mot brytningen av guld väver de hantverk av naturliga material som de säljer på nätet internationellt.

Ranong Kongsaen ser ut över det kuperade landskapet i Loei-provinsen. Bergssidorna är täckta av skog, och dalgångarna av risfält och andra odlingar. I den närliggande byn Na Nong Bong är hon mest känd som Mae (Mother) Rote och ledaren för Radical Grandmas – kollektivet som startades för ett decennium sedan – som ett direkt motstånd mot gruvindustrin i området.

 

Sluttningen där vi står är kal, och förutom några bambubuskar växer här ingenting. En konstgjord sjö har bildats där brytningen av guld och silver ägde rum sedan början av 1990-talet. Mae Rote pekar på sjön och skakar på huvudet.

– Om du tittar noga på ytan så ser du gifterna. Hela sjön är full av cyanid, arsenik, bly och andra tungmetaller, säger Mae Rote.

Den stickande lukten av kemikalier gör sig fortfarande påmind om hälsofaran; när det regnar rinner miljögifterna ner för sluttningarna till odlingarna och sipprar ner i grundvattnet. Grönsaker och fisk från vattendragen har förgiftats och cancerfallen nära gruvorna har ökat på sistone.

– Många har höga halter av arsenik i blodet. Människor har dött när de äter fisken och grönsakerna från området, men vi har inget val, vi måste ju äta, säger Mae Rote.

 

Eftersom byns människor är direkt beroende av jordbruket kom bildandet av Radical Grandma Collective som ett naturligt försvar av naturtillgångarna, ett slags politiskt motstånd gentemot övermakten. Men det kom med ett pris. Mae Rote har hotats till livet vid ett flertal tillfällen av personer med koppling till gruvindustrin, samtidigt som ett gruvbolag försöker stämma henne och andra bybor som protesterar, för förtal.

– Jag är så trött på rättsfallet! Det bevisar bara att lagen inte stöder oss vanliga människor, säger Mae Rote.

När jordbruket blev lidande behövde byborna hitta en alternativ inkomstkälla. Lösningen blev försäljning av vävda sjalar och filtar, som genom generationer redan hade tillverkats i dalarna. För att nå ut till världen med hantverken började Na Nong Bongs kvinnor för ett par år sedan samarbeta med sex amerikanska kvinnliga universitetsstuderande med inriktning på miljö- och mänskliga rättigheter, som besökte byn. Resultatet blev bildandet av The Radical Grandma Collective, där ett tjugotal kvinnor väver hantverk som de amerikanska studenterna sedan säljer på nätet.

– Nu har världen fått reda på vad som händer i vår by, säger Mae Rote.

– Förhoppningsvis vinner vi över gruvbolagen nu.

– Om du tittar noga på ytan så ser du gifterna. Hela sjön är full av cyanid, arsenik, bly och andra tungmetaller, säger Mae Rote.


Politisk fakta

Thailand är en konstitutionell monarki där hovet har stor makt och inflytande över samhället. 2001 vann affärsmannen Thaksin Shinawatra valet med sitt parti Thai Rak Thai. Han avsattes vid en militärkupp 2006.

Thaksin-anhängare bildade två år senare Pheu Thai-partiet som vann storseger i valet 2011 med Thaksins syster Yingluck som ledare.

Den 22 maj 2014 avsattes den folkvalda regeringen och parlamentet upplöstes genom en statskupp av militären. Efter kuppen utsågs general Prayuth Chan-ocha till premiärminister. Man har länge lovat hålla demokratiska val, men skjutit upp valen fem gånger.

Valet som var planerat till 24 februari har nu skjutits fram eftersom man menar att det krockar med kröningen av den nya kungen. Nytt preliminärt datum för val är satt till den 24 mars.


Text: Johan Augustin
Foto: Jonas Gratzer
22 mars 2019

Share This