Vaccinets livsviktiga väg till Kongos barn

I skuggan av coronapandemin varnar FN:s barnfond Unicef för att 117 miljoner barn kan gå miste om livsviktiga mässlingsvacciner, bland annat i Demokratiska republiken Kongo.
OmVärlden har följt ett mässlingsvaccin utefter Kongos oframkomliga och konfliktdrabbade vägar.

 

 

 

 

 

Mulau Lwesso slår sig ner på en träbänk och lutar sig mot den gulputsade väggen. Skorna är knappt dammiga trots att han traskat i flera timmar. Han är framme vid sjukhuset i Mwenga, en by omgärdad av lummiga bergsmassiv i de östra delarna av Demokratiska republiken Kongo (DR Kongo).

Den 62-åriga mannen torkar sig i pannan och pustar ut några minuter. Han hänger kylväskan över axeln och reser sig. Sen går han med raska steg över gången som leder till den bortre sjukhusbyggnaden. Han knackar på en dörr och kliver in i ett mörkt förrådsutrymme. Där inne byter han några ord med vaktmästaren och börjar fylla sin kylväska med kartonger, kapslar och injektionssprutor.

Utanför fönstret hörs surret från en generator. I det dunkla förrådet förvaras värmekänsligt vaccin, som har transporteras med flyg till Goma, i provinsen Nordkivu. Därifrån med båt över Kivusjön till Bukavu, i Sydkivu, där vaccinet sedan distribueras till sjukhus i byar som Mwenga, och därefter vidare till vårdcentraler ute på landsbygden.

Från sjukhuset i Mwenga till de mindre byarnas vårdcentraler sker transporten till fots. Mulalu Lwesso jobbar som allt-i-allo på vårdcentralen i byn Iganda, ungefär en och en halv mil bort. Det är hans uppgift att se till att vaccinet finns på plats.  

– Jag började läsa till sjuksköterska, men hade inte råd att fortsätta utbildningen. Nu hjälper jag till där det behövs, säger han.

En gång i månaden tar han kylväskan och promenerar en och en halv mil för att hämta vaccin från kylförrådet i Mwenga. Han tjänar en blygsam lön, omkring 150 kronor, för jobbet han utför. Vid sidan om driver han ett litet lantbruk för att kunna försörja sin familj.

”Det är en lång promenad och jag känner att jag börjar bli gammal. Jag har gått den här sträckan varje månad sedan 1987.”

Fakta om mässling

Mässling är en extremt smittsam sjukdom som kan leda till allvarliga komplikationer som encefalit (svullnad i hjärnan), lunginflammation, svår diarré, uttorkning och permanent funktionshinder. Tack vare vaccin har 21 miljoner liv kunnat räddas i hela världen, enligt WHO.
Sedan 2000 har antalet dödsfall i mässling minskat med 80 procent.

Källa: WHO 

  • Totalt antal misstänka fall i världen (798 000) 100%
  • Totalt antal misstänkta fall i DR Kongo (311 000) 39%
  • Totalt antal registrerade fall i Europa (119 000) 15%

 

Källa: WHO (2019)

 

 

 

Mulau Lwessa är den sista länken i vaccinets långa kedja från ett laboratorium till vårdinrättningar i östra DR Kongo. Regionen är drabbad av väpnade konflikter, utbredd korruption och upprepade humanitära kriser.

Den skrala sjukvården överlever med hjälp av konstgjord andning. Här finns inte ens pengar till bensin för att transportera vaccinet den sista biten. Det är helt enkelt billigare att låta Mulau Lwessa gå den tre mil långa sträckan med en kylväska än att skicka en motorcykeltaxi.

Även om det bara är en och en halv mil är vägen till Mwenga en logistisk mardröm. När det regnar kör de tunga lastbilarna fast i den röda leran. Det är inte ovanligt att se långa rader av strandade fordon. Området är också hemvist för flera väpnade milisgrupper som under åren har tvingat tiotusentals människor på flykt.

När det regnar kör de tunga lastbilarna fast i den röda leran.

När det regnar kör de tunga lastbilarna fast i den röda leran.

 

 

– Vi kallar dem konfliktpendlare. När det blir oroligt i ett område flyttar människor till en grannby för att sedan flytta hem igen, säger Arsene Mubuto, som är medicinskt ansvarig i byn Mwenga.

Bland konfliktpendlarna går många barn miste om rutinvaccinering mot mässling, röda hund och andra smittsamma sjukdomar. Hur många som vaccinerats i regionen är osäkert.

– Vårt mål är att nå nittio procent av alla barn, men även om vi nådde hundra procent skulle alla barn ändå inte ha ett fullgott skydd. En del vaccin är förstörda redan när det kommer hit och vissa barn kan inte tillgodogöra sig vaccinet, säger han.

De stora avstånden sätter också käppar i hjulen för vaccinering.

– Det här är ett glest befolkat område. Folk bor utspridda över kullarna och det finns få transportmöjligheter. Då krävs stora insatser för att uppmuntra föräldrar att vaccinera sina barn, säger Arsene Mubuto.

Just nu pågår pågår flera utbrott av mässling, stelkramp, gula febern och den fruktade blödarsjukan ebola. Bara några dagar innan det senaste ebolautbrottet skulle förklaras över, upptäcktes nya fall. Nu hotar även covid-19. I slutet av maj hade fler än 2 000 fall registrerats i landet. Troligen är många fler smittade.

Undernärda barn

Läkaren Aline Nabinutu lyfter upp den lilla flickan ut bärselen. Huden hänger slappt på hennes tunna armar och ben. Trots att Wabiwa snart är två år gammal väger hon bara fem kilo.
– De flesta barn som kommer hit är antingen akut eller kroniskt undernärda, säger Aline Nabintu, som är läkare på sjukhuset i byn Mwenga.
Flera av barnen på sjukhusets barnakut har tappat håret och har uppsvällda bukar. Det är två tecken på undernäring.
Aline Nabinutu berättar att varken vaccin eller mediciner är effektiva om barnen inte får i sig tillräckligt med mat. Någon behandling för kronisk undernäring finns inte.
– Vi ger dem plumpynut som en akut åtgärd. Sen kan vi inte göra mycket mer än att skicka hem dem. Kronisk undernäring är en kombination av fattigdom och dålig kunskap om vilken näring barnen behöver. Vi ser samma barn komma hit för behandling gång på gång. Det är oerhört svårt och frustrerande.

Under 2019 drabbades uppskattningsvis 311 000 människor av mässlingsutbrottet i östra DR Kongo, enligt Världshälsoorganisationen WHO. De flesta var barn under fem år. Fortfarande rapporteras enstaka fall, säger Michel Tosalisana, som är chef för den lokala hälsomyndigheten i Beni, i Nordkivu.

Beni var epicentret för ebolautbrottet 2018—2019, som ledde till att 2 200 människor dog. Michel Tosalisana varnar för att det finns risk för att ebola kommer tillbaka.

– Vi hade planerat ytterligare vaccinationskampanjer mot mässling, men på grund av coronapandemin har vi varit tvungna att ställa in dem, säger han.

I slutet av april återupptogs vaccinationskampanjerna mot mässling i Nordkivu, efter ett par veckors avbrott.

Lyssna också på OmVärlden podd, avsnitt 100:
Tusentals barn riskerar att dö indirekt av corona 

Mässling

Smittade

Dödsfall

Ebola

Smittade

Dödsfall

Källa: UNICEF/WHO (2019)

 

Michel Tosalisanas kontor är inhyst i en gammal kyrka. På väggen bakom skrivbordet hänger kartor över regionen, som har delats in i flera hälsozoner. Zonerna är i sin tur indelade i områden, där varje område har en vårdcentral. Michel Tosalisana berättar att vårdpersonalen har bra koll på alla som är registrerade vid varje vårdcentral.

– De vet hur många som föds och dör. Men vi har många soldater som har flyttat hit från Kinshasa. De tar med sina familjer, men det är inte alltid barnen registreras. Då missar de sina vaccinationer, säger han.

Michel Tosalisana säger att omkring 400 barn från andra delar av landet registrerades 2019, men mörkertalet är stort. Det finns ett stort motstånd mot vaccinationskampanjer.

– Människor gömmer sig. Det var väldigt otursamt att mässlingsutbrottet kom samtidigt som ebola. Folk vågade helt enkelt inte komma till vårdcentralerna. I januari försökte vi nå ut med en rotavirusvaccinkampanj, men det gick inte alls.

Nu är rotavirusvaccinet en del av rutinvaccineringen och det accepteras, säger Michel Tosalisana.

En tredjedel av alla barn i DR Kongo saknar fullgott skydd mot smittsamma barnsjukdomar. Ett av fem barn får inga vaccinationer alls. Det är en enorm utmaning att nå ut med vaccin till dem som behöver det mest i ett land drabbat av upprepade konflikter, fattigdom och dålig infrastruktur, säger Jorge Caravotta, som är hälsoexpert på UNICEF.

– I vissa områden är det så många som hälften av alla barn som inte har tillgång till vaccin överhuvudtaget. Under ebolautbrottet såg vi att rutinvaccinationerna minskade med 25 procent, vilket ledde till ett omfattande mässlingsutbrott i hela landet, säger han.

Drygt 6 500 barn under fem år dog i sviterna av mässlingen 2019, i östra DR Kongo. En starkt bidragande orsak till att barn dör av mässlingen är undernäring. För friska barn är sjukdomen annars ganska lindrig.

– Barn som inte får i sig tillräcklig näring kan inte heller tillgodogöra sig vaccinet. Ett annat probem är att vissa vaccin inte har ett livslångt skydd och då behövs flera doser. Det är en enorm utmaning att övertyga föräldrar om att vaccin är det bästa sättet att förebygga sjukdomar, samtidigt som de ser sina barn bli sjuka trots att de har vaccinerats, säger han.

Jorge Caravotta har arbetat både i DR Kongo och Indien. Han är orolig för att den pågående covid-19-pandemin ska leda till att ännu fler barn inte får sina vaccinationer i tid.

– Dels finns problem på leveranssidan, vilket gör att vårdinrättningar kanske inte får tag i vaccin. Sen finns en rädsla för att röra sig ute och besöka vårdcentralerna, samtidigt som det florerar en massa osanna rykten om vaccin. Den typen av rykten är oerhört smittsamma och nästan omöjliga att bekämpa, säger han.


%

43 procent av alla barn under fem år i DR Kongo är undernärda

Källa: Världsbanken (2020)

Första vaccinet

Tantine Katangalo samlar ihop sina saker och knyter tygskynket med dottern Zawidi runt kroppen. Hon börjar gå nedför slänten.
Zawidi är nio månader och ska vaccineras för första gången. Hon ska få en dos av det dyrbara läkemedel som har transporterats på flyg, båt, lastbil och sista biten till fots för att nå vårdcentralen i byn Iganda.
Tantine Katangalo slår upp ett paraply som skydd mot solen. Den röda sanden är fuktig efter nattens regn, men torkar snabbt av solens varma strålar.
Hon har fött fem barn. Alla har vaccinerats mot sjukdomar som polio, stelkramp, difteri och påssjuka, men under det senaste mässlingsutbrottet smittades ett av barnen. Fast än att han var vaccinerad.
– Han blev inte allvarligt sjuk, men jag var ändå orolig för honom, säger Tantine Katangalo.

Vaccinet levereras i vanliga fall till Bukavu en gång i månaden. Det tillverkas i indiska Hadapsare och kommer till Goma, i DR Kongo med flyg. Goma är en viktig handelsstad som ligger på gränsen mellan Rwanda och östra DR Kongo.

I Goma lastas det värmekänsliga vaccinet i kartonger och fraktas sedan med båt till ett kylförråd på General Hospital, i Bukavu. Den vidare distributionen ut till de mindre sjukhusen i Sydkivu kräver noggrann planering för att kylkedjan inte ska brytas.

– Lastbilarna kan ibland bli stående i flera dagar för att vägarna är så dåliga. Vi har också områden dit vaccinet måste flygas. Det är väldigt dyrt, säger Oscar Mutama, som är logistikansvarig för vaccin i Sydkivu.

Han föser undan ett plastdraperi och kliver in i det mörka, svala rummet där vaccinet förvaras på General Hospital. Vita pappkartonger står staplade på varandra på hyllor längs med väggarna. Boxarna är märkta med bäst före-datum, batchnummer och tillverkare.

– Det ska vara mellan sex och sju grader här inne, men eftersom vi bara har elektricitet under vissa timmar på dygnet är det svårt att ha en jämn temperatur. Tidigare hade vi en generator, men den var inte tillräckligt kraftig för att hålla det kallt, säger han.

Han lyfter locket på en frysbox och tar fram en kartong med poliovaccin.

– Det här håller bara två dagar i rumstemperatur så därför förvarar vi det här. Mässlingsvaccinet är mindre känsligt, säger han.

Mängder av vaccin förstörs för att det inte klarar transporten ut till byarna. Om vaccinet förvaras för varmt eller för kallt är det inte lika effektivt.

– Vid längre strömavbrott kan vi inte garantera att vaccinet håller den kvalitet som behövs, säger Oscar Mutama.

Även om kvalitén är osäker skickas vaccinet ut ändå. Oscar Mutama säger att sjukhuset håller på att införa nya rutiner för att registrera skadade produkter, men än så länge finns inga möjligheter att göra noggranna kvalitetskontroller.

 

”Här i trakten finns inget vaccinmotstånd utan de flesta föräldrar väljer att komma hit med sina barn trots att de bor långt bort”

Ett par timmars marsch till fots från Mwenga ligger vårdcentralen i byn Iganda. Det är den här sträckan som Mulau Lwessa vandrar en gång i månaden för att leverera det livsviktiga vaccinet.

På vårdcentralen arbetar sjuksköterskan Doms Mushimgwa, som precis avslutat sin vaccinationsrunda. Han plockar ihop sina saker och låser dörren till sitt kontor.

Intill den lilla vårdcentralen finns en förlossningsavdelning. Det är ett rum med tre nätförsedda sängar och ett spartanskt förlossningsrum. I luften hänger en skarp doft av ammoniak.

– Det är fladdermössens urin och avföring som luktar, säger Doms Mushimgwa.

Han visar runt i salen, lyfter på ett plåtlock och visar de få instrument som finns att tillgå – en trådrulle, en griptång och ett enkelt stetoskop.

Komplicerade förslossningar skickas vidare till sjukhuset i Mwenga, men många kvinnor väntar för länge. Mödradödligheten är hög.

Varje dag ser nya barn dagens ljus. Från det att barnen föds startar en kamp mot klockan för att de ska överleva sina första månader i livet. Barnadödligheten har halverats sedan slutet på 1990-talet, men fortfarande är det nästan 90 barn per 1 000 nyfödda som inte når sin femårsdag.

– Vaccinering är den bästa livförsäkringen. Blir barnen sjuka är det många föräldrar som inte har råd att söka vård. Men det gäller att vaccinen når hit i tid och att de fungerar som de ska. Annars blir det en falsk trygghet.


Flera föräldrar väntar på att deras små barn ska få vaccin mot mässlingen, utanför vårdcentralen i byn Iganda, i Sydkivu. Vaccinet ges med spruta eller som droppar i munnen. 

Share This