Zambias gröna revolution

400 000 zambiska småbönder har bestämt sig för att tillsammans odla sitt land ut ur fattigdom. De gör det med mobiltelefonen i ena handen och kollegorna vid den andra.

Ett par mil söder om Zambias huvudstad Lusaka ligger Charity Naulapwa Nyondos gård. En liten kattunge stryker runt i gräset. På baksidan av det nybyggda boningshuset breder en fruktträdgård ut sig och hönsen vilar i groparna de grävt i den röda jorden. Det är i slutet av regnsäsongen och grönskan skänker skön skugga till både folk och fä.

– Utan all uppmuntran jag fick i Facebook-gruppen skulle det inte ha hänt; att vi bara vaknade upp en dag och sa att nu” flyttar vi till landet och blir jordbrukare”. Jag önskar vi gjort det mycket tidigare.

Facebook-gruppen Charity talar om heter ”Small Scale Farmers (farming as business)” och startades i maj 2013 av Kingsley Kachenjela. Han arbetar inom petroleumbranschen och reser mycket i sitt jobb.

– Varje gång jag träffade riktigt fattiga människor och frågade hur de försörjde sig svarade de alltid att de var bönder. Så jag frågade mig själv, om de brukar jorden men inte får ut någonting i slutändan, vad är det de saknar? Det grubblade jag mycket på.

Efter ett besök på ett framgångsrikt småbruk förstod han att bönderna saknade kunskap och relevant information om både jordbruk och ekonomi. Han startade Facebook-gruppen i hopp om att de som satt inne med kunskap skulle dela med sig till de som saknade den. Idag har gruppen över 400 000 medlemmar i Zambia och grannländerna och växer med ungefär 5000 medlemmar i veckan.

– Jag hade ingen aning om att gruppen skulle bli så stor men det visar att det finns stora kunskapsluckor som varken regeringen, biståndsorganisationerna eller de existerande bondeorganisationerna lyckats identifiera och fylla.


Zambia

Huvudstad: Lusaka
Invånarantal: 15.972 million
Befolkning i städerna : 41.8% (2017)
Befolkningsandel under 24 år: 66%
Klimat: tropiskt, regnsäsong oktober till april
Naturresurser: Koppar, kobolt, zink, bly, kol, smaragder, guld, silver, uran och vattenkraft

 

 

''Nu är vi åtta bönder som håller på att starta ett företag'', Charity

''Nu är vi åtta bönder som håller på att starta ett företag'', Charity

Facebook-gruppens medlemmar diskuterar och delar kunskap och idéer om allt från ekologiskt/konventionellt jordbruk till distribution och marknadsföring, diversifiering, djurhållning och ekonomi. Många nya initiativ har fötts, bland annat produktionskooperativ, distributionsgrupper, frödelningsgrupper och olika utbildningar. Den har inspirerat människor som aldrig tidigare funderat på att bli jordbrukare att satsa på denna näring som förhoppningsvis kan rädda Zambia ur dess kopparberoende, landets akilleshäl.

Två av medlemmarna var alltså Charity, en hemkunskapslärare i 50-års åldern och hennes man, en revisor. Han gick i tidig pension 2014 när de bestämde sig för att flytta till gården men Charity arbetar kvar som lärare, gården på drygt sex hektar bär sig inte riktigt än. Paret har investerat i ett droppbevattningssystem som gör att de kan odla året om.

Charity Naulapwa Nyondo vågade lämna livet i staden och satsa på jordbruket efter ett par år som medlem i facebook-gruppen Small Scale Farmers. Hon och hennes man valde att inte lägga alla ägg i samma korg utan odlar en mängd olika grödor och frukter som djur och människor kan äta. I ett enda litet hörn av gården fick hon ihop över 30 olika grödor.

 

PÅ VÄG mellan hönsgården och fruktträdgården plockar Charity ett blad eller en frukt från varje växt som kan ätas av antingen människor eller djur. Efter bara 60 meter kan hon räkna till över 35 olika växter. Hon sprider ut sin fångst på marken och tar en bild för att lägga upp i Facebook-gruppen. Det handlar om att kolla hur stor variation man har på sin gård eftersom diversitet är lika med överlevnad om vädret slår fel eller om man drabbas av skadedjur.

– Att hitta marknader för produkterna är det svåraste, ibland blir man tvungen att sälja till ett mycket lägre pris än förväntat. Vi säljer till uppköpare och till skolor men snart måste vi hitta större kunder.

Det här med marknad är ett vanligt ämne i gruppen. Ett problem för de småskaliga bönderna är att de inte har kapacitet att var och en för sig konsekvent förse större kunder med högkvalitativa produkter.

– För ett tag sedan efterlyste en uppköpare i gruppen producenter som kan leverera till en av de stora matvarukedjorna. De vill ha grönsaker, frukt och kyckling. Nu är vi åtta bönder som har gått ihop och startat en produktionsgrupp, vi har haft två möten med uppköparen än så länge och håller på att starta ett företag , berättar Charity.

En kvinna i gruppen lägger upp listor varje vecka på priserna för olika grödor på Soweto market i Lusaka. Medlemmar från andra delar av landet fyller på med priser från sina lokala marknader.

 

Tomater är svårare att odla än vad många tror.

I mars 2018 var priset på tomater rekordhögt, det är svårt att odla tomater under regnsäsongen. Många av nybörjarna ville då köpa tomatplantor utan att förstå att när tomaterna väl är redo för skörd har priset hunnit sjunka igen. Men de mer erfarna bönderna ger råd om marknadsundersökningar, planering och budgetering.

Sedan Zambia vann sin självständighet 1964 har stora ansträngningar gjorts för att uppfylla visionen om Zambia som kontinentens brödkorg, inte minst av SIDA och andra internationella organisationer. Men trots goda geografiska förutsättningar som rikligt med vatten och bördig jord har jordbruket hittills stått för en försvinnande liten del av landets ekonomi. Alla kort har egentligen satsats på en enda gröda – majsen. Nshima, en tjock gröt gjord på majsmjöl är zambiernas basföda men majsen lämpar sig inte för odling i stora delar av Zambia.

– Systemet med subventioner som funnits i närmare 50 år nu har varit ett av de största problemen. Staten har delat ut billig konstgödsel och utsäde för majs och garanterat att köpa majsskörden. Det har gjort att folk helt slutat med blandjordbruk, säger Guy Scott som varit aktiv inom politiken ända sedan 1960-talet, bland annat som jordbruksminister och vice president.

Ändå håller den nuvarande regeringen envist kvar vid systemet, att sluta med subventioner av landets viktigaste livsmedel vore politiskt självmord, men de senaste åren har man gjort vissa förändringar av systemet. Tidigare delade staten ut majsfrön och konstgödsel direkt till bönderna men nu får de istället ett kreditkort laddat med en summa pengar som man till viss del styr över själv. Korten kallas e-checkar och pengarna kan lösas in mot jordbruksrelaterade produkter hos utvalda handlare. Förhoppningen är att det nya systemet ska leda till större diversifiering av jordbruket.

 

Sveriges bilaterala bistånd till Zambia 2017 (totalt 477 miljoner kronor)

%

Sveriges bilaterala bistånd som gick till jordbrukssektorn i Zambia 2017 (totalt 477 miljoner kronor)

Zambianska jordbrukare använder 20 hektar mark

%

Av de småskaliga jordbrukarna har mindre än 2 hektar mark

Antal fotbollsplaner som får plats på 2 hektar

%

Andel av landytan som används till jordbruk (2015)

%

Andel av befolkningen som lever under fattigdomsgränsen

På landsbygden är andelen 80% (Enligt UD)

%

Andel av den arbetsföra befolkningen som arbetar med jordbruk

I varje stad byggs stormarknader men matvarorna som säljs är nästan aldrig zambiska utan importerade från Sydafrika.

Happy Kapenda driver ett ekologiskt jordbruk med en partner och delar gärna med sig av sina erfarenheter.

“Om du förstår vad jorden behöver och förser den med det, då kommer du att bli en glad bonde” – Happy Kapenda

I Facebook-gruppencirkulerar en lista med namn och kontaktuppgifter till medlemmar med expertis inom olika grödor, djurhållning, ekonomi och jordbruksmetoder. De flesta erbjuder rådgivning gratis och det bästa sättet att lära sig nytt är att åka och hälsa på andra medlemmar i gruppen. Ibland är det spontana besök, ibland anordnar medlemmarna utbildningsdagar på sina gårdar och bjuder in via gruppen.

– Var är damernas, frågar Nature, en ung fotomodell från Lusaka som kommit till Old Orchard Farm för att lära sig om ekologiskt jordbruk.

Hon är en av 15 personer som har hörsammat inbjudan till dagens workshop 10 mil söder om Lusaka.

Old Orchard Farm är ett ekologiskt jordbruk där det odlas majs, soja, fruktträd och bönor på torrland och grönsaker året runt med konstbevattning. Gården har kor och grisar för köttproduktion och höns för äggproduktion. Jordbruket sköts manuellt av Happy Kapenda, hans partner Sebastian Scott och två anställda. Deras metoder innebär låga kostnader och hög avkastning vilket lockat många av dagens besökare medan andra lockats av hälso- och klimataspekten.

– Om du förstår vad jorden behöver och förser den med det, då kommer du att bli en glad bonde, säger Happy Kapenda och tar med besökarna upp i slänten bakom gården.

Unga plantor på Old Orchard Farm. De skall planteras i de konstbevattnade fälten i bakgrunden. Ogräsrensningen och gödslingen har grisarna och hönsen tagit hand om.

Här får de se skillnaden mellan ett väl fungerande ekosystem och ett som förstörts av mänsklig aktivitet. Gruppen har samlats bredvid en gunga i ett träd. Under gungan har gårdens barn trampat ner all växtlighet och marken har lämnats bar. Precis så odlar de flesta zambier sina grödor, på bar mark som sprayats, bränts eller plogats för att rensa bort allt organiskt material före sådden. Resultatet är en kompakt, utarmad jord som saknar mikrober och som inte förmår absorbera regnvatten.

– Jag är civilingenjör, inte jordbrukare. Jag vill lära mig för att kunna sprida informationen vidare till bönder som jag möter när jag är på byggprojekt på landsbygden. Jag är bekymrad både över böndernas situation och de effekter deras odlingsmetoder har på miljön, säger Taurai Chundu.

De flesta som kommit till farmen idag är unga och alla har karriärer i Lusaka. Opa Kapijinpanga sticker ut i sällskapet.

– Jag fyllde 70 år igår, är pensionär och har kommit för att återuppfinna mig själv. Jag satsar långsiktigt och planerar att bruka jorden i minst 20 år. För mig själv, för mina barn, för mitt land, säger han med ett skratt.

På Old Orchard Farm flyttas grisarna och hönsen runt varje dag. De får äta friskt gräs och insekter samtidigt som de rensar ogräs, luckrar upp och gödslar marken.

Metoderna som används på Old Orchard Farm har arbetats fram under snart 20 år. Happy och Sebastian har provat sig fram. Metoderna är anpassade efter de specifika förhållanden som råder i just Zambia. Faktorer som klimat, jordmån och de sociala omständigheter som påverkar de småskaliga bönderna har tagits i beaktande.

– Intresset för ekologiska jordbruksmetoder har ökat oerhört i gruppen sedan den startade, bland annat genom Sebastians och Happys poster. Jag vet många som har börjat lägga om till ett mer hållbart jordbruk, berättar Kingsley Kachenjela, som startade Facebook-gruppen.

Men majoriteten föredrar fortfarande konventionellt jordbruk och i Facebook-gruppen finns alla olika metoder representerade eftersom gruppen inte styrs av någon individ eller organisation med en viss agenda. Ibland blir debatten högt i tak, men tonen är nästan alltid hövlig.

När någon lyckats bra delar de bilder, erfarenheter och information och de andra berömmer och inspireras. När någon misslyckats möts de av sympati och goda råd.

Ekonomi

År 2015 stod kopparprodukter för 75 % av landets exportintäkter medan råtobak, råsocker och majs, de tre största exportgrödorna tillsammans utgjorde 6,4%.

Södra Zambia är den del av landet som är mest utsatt för torka. Här är jorden utarmad och förmår inte längre absorbera regnet som faller. Bilden är tagen ett par timmar efter ett skyfall, mitt under regnperioden.

Bönor, larver och torkad fisk är marknadens varor i Livingstone.

Ungefär 44 procent av zambierna hade tillgång till mobilt bredband 2017 jämfört med 15 procent när gruppen startade 2013, enligt ZICTA (Zambia Information and Communications Technology Authority). Att den mobila tekniken når fler märks också i Facebook-gruppen. Medan den tidigare mest bestod av välutbildade personer ur den nya zambiska medelklassen finns idag fler poster från personer på landsbygden med låg utbildningsnivå och med färre resurser. Men de andra 56 procenten då? De allra fattigaste som gruppen inte når, blir de också hjälpta?

I en by mellan Lusaka och Kafue bor Mukati Mui. Hon är medlem i gruppen, men inte de andra byborna.

– Jag vidarebefordrar informationen från gruppen till mina grannar, säger hon.

Om två veckor startar hon och byn ett projekt tillsammans. De har tagit ett lån på 20 000 kwacha för att bygga ett kycklinghägn och ett grishus. De tänker också investera i en köttrök för att kunna addera värde till sina råvaror och om pengarna räcker blir det en ägginkubator också.

– Vi är grönsaks- och majsodlare men har inget bevattningssystem utan är beroende av regnet. På sistone har regnmönstret i vårt distrikt förändrats och vi bestämde oss därför för att börja med kycklingar för att komplettera våra andra grödor, berättar Mukati Mui.

– All kunskap kommer från Facebook-gruppen. Vi startar med 500 kycklingar och fyra grisar och vi har faktiskt ingen aning om hur man gör men jag vet att gruppen kommer att förse oss med den information och hjälp vi behöver för att lyckas.

 

Förkortningar

FISP (Farmer Input Support Programme)

Subventioner av jordbruksrelaterade insatsvaror som utsäde, konstgödsel, bekämpningsmedel, veterinärmedicinska produkter och så vidare. Subventionerna betalas ut i form av e-vouchers, ett system som bygger på att bönderna registrerar sig i ett kooperativ och betalar en egeninsats på 500 kwacha som sätts in på ett kreditkort. Staten lägger till 1700 kwacha. 100 kwacha går till en obligatorisk försäkring och resten kan bonden använda i utvalda lantbruksaffärer för att köpa jordbruksrelaterade insatsprodukter.

FRA (The food reserve agency)

Statlig inköpare av majs. FRAs huvudsakliga syfte är att se till att det alltid finns tillräckligt med majs i landet för att försörja landets livsmedelsbehov vid eventuell missväxt. FRA subventionerar också både odlare och konsumenter genom att köpa in majs till högre priser och sälja till majsmjölsproducenterna till ett lägre pris. Detta ska försäkra att odlarna får en vinst samtidigt som konsumenterna ska ha råd att köpa slutprodukten.

svenska kronor är motsvarande 100 zambiska kwacha

Share This